Familia Omnia Mea

Direktlänk till inlägg 30 oktober 2009

Älvstoft och ängla sång

Av Johanna Widoff - 30 oktober 2009 16:45

Felicia sover, min älskade lilla gosis <3 Vi har mest bara kramats hela dagen.=)


Lilla skatten är 9 veckor och har vuxit massor! Var på läkarbesök i tisdags; 59 cm lång och 5220 g. Det är så fantastiskt att se den här utvecklingen och vara med om allt det här storslagna som händer - nya saker varje dag!


Att vänta Felicia och att vara gravid var, som jag har skrivit förut, en underbar upplevelse. Jag hade turen att må bra och inte ha några direkta krämpor... Dessutom är den perioden när jag vuxit som mest som person och människa. Jag fann ett lugn och trygghet i mig själv som jag inte haft tidigare, jag växte mig stark. Jag förstod saker jag inte tidigare gjort och lärde känna mig själv än mer än förut. Jag levde i nuet och fokuserade på att må bra, något som jag försöker ta med mig fortfarande...



Bandet jag har med Felicia slår mig med häpnad, för utan ord förstår vi varandra så bra, det gjorde vi redan från början. <3 På något sätt bara vet jag vad det är hon vill och behöver; jag hör på hennes ton, jag läser av hennes kroppsspråk och minspel... Vi ger lugn och glädje åt varandra på ett sätt jag aldrig varit med om eller kunnat drömma om att uppleva. <3

När Felicia är hungrig och skriker efter mig och mat, har hon en melodi och ton, när jag sedan har henne på min arm ändras melodin och hon blir både tålmodig och uppmuntrande på något sätt... Det är jätte svårt att beskriva, men låter ljuvligt i mina öron. =)



På morgonen när vi vaknar möts jag alltid av ett varmt leende och glatt prat/joller. Jag vaknar alltid med solsken och stjärnglans. Det är underbart att mötas av Flisans pigga utforskande ögon som glimmar och ler - jag blir varm ända in i själen! <3


 



Nu när jag la Flisan efter att vi ammat; hon somnar gärna på min arm och gosar lite mer =) vaknade hon till när jag la henne i sängen. Ibland kikar hon en stund och somnar om, men idag har det varit en gos dag och hon har bara velat vara nära. Så jag la mig brevid istället för att kramas och stryka hennes fjuniga huvud, snosa lite och bara beskåda på mitt vackra lilla underverk <3 mysi mysi <3

Felicia ler så härligt i sömnen, lite halv snett och förnöjt - mitt hjärtas glädje! Ammade mera - mammas snuttis! Det är alldeles ofattbart hur tiden bara kan försvinna . . . =) Men underbart är det och det gör mig ingenting att knappt något alls blir gjort :p


Jag vet inte hur det kommer sig att det känns så "oförskämt" lätt att vara mamma. Jag känner mig så lugn och trygg, jag vet att jag kan och att det går bra. Med det lugnet och tryggheten skänker jag även lugn till Felicia, vilket jag är otroligt glad att kunna göra! <3


.

.

.

.


Mycket och länge har jag tänkt på och funderat över detta med att bli och att vara... Att bli mamma, att vara förälder. Kanske ännu mer efter väntan och ankomsten av Felicia...

Hur kan det vara så lätt att vara mamma? Med allt ansvar, allt man ska och måste tänka på... Det är ju så stort, ett litet liv ska man se efter och vårda helt på egen hand tillsammans med pappan.

Men så svårt att vara bonusförälder? När ansvaret till största del ligger hos någon annan, då jag faktiskt inte måste tänka på eller fatta några stora beslut. Det handlar om ett samspel med pappan och hur vi tillsammans kommer överens om att ha det hemma... Varannan vecka och känslorna och saknaden där i mellan . . .

Jag har lyckan att stå min bonusdotter mycket nära, en relation vi tidigt fick, och som jag vårdar ömht och värderar otroligt högt. Hon har en stor plats i mitt hjärta och har lärt mig så mycket. Ett hjärta av guld har hon och jag beundrar henne, är tacksam mot henne för hon berikar mitt liv! <3



Men, för det kommer så gott som alltid ett men, det är inte så lätt alltid och det räcker sällan med att man bryr sig om och har starka känslor för någon... Saker och personer runtomkring påverkar, barn inte minst, och detta påverkar ens relationer, så också våran. Detta gör att vi stundtals får kämpa lite mer och bevisa för varandra att det är okej, att vi vet vilka vi är och var vi står och vara trygga där.

Inte hade jag trott att känslor kunde vara så starka, att det kunde göra så ont att tycka om och bry sig om någon annan. Inte hade jag kunnat tänka mig att det skulle bli så svårt, för svårt är just vad det är ibland, orättvist, frustrerande... Och den förtvivlande maktlösheten inför vad som stundtals sker. . . =/

Det här är så komplicerat och ingen som inte själv varit där kan riktigt förstå!!




Jag försöker bära hopp, stå stark och tänka positivt - även om det stundtals känns förgäves. Jag tänker gott och gör alltid mitt bästa!! Fastän saker känns fel och orättvist ibland så har jag ingen glädje i att såra någon annan! Jag vill bara få vara, leva mitt liv tillsammans med min familj...
  


Kärleken jag delar med er är det enda jag behöver <3


 
ANNONS
 
Rebecca

Rebecca

31 oktober 2009 11:49

Du skriver så fint Johanna :)
Man blir tårögd!

Du är värd allt det vackra, och jag vet att du är en underbar mamma/bonusmamma.

Sköt om er!
Många varma kramar

/Rebecca

http://rutigarooth.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Johanna Widoff - 22 februari 2017 05:31

Hallå där ute. Jag kan inte sova. Jag vill och tänker så myckey. Här ekar det tyst. Jag saknar att skriva men ibland går luften ur. Motivationen tryter och jag saknar mening. Ja, i perioder är det tungt, mera grått och ingenting går ihop, alls, kan...

Av Johanna Widoff - 18 maj 2016 11:20

  Jag har tappat bort orden och inte skrivit nästan någonting alls på väldigt (för mig) länge. Jag saknar det. Jag älskar att skriva av så många anledningar och det är en av mina drömmar.   Världen är en stressig plats, nya val som ska fattas ö...

Av Johanna Widoff - 26 november 2015 22:41

När mina barn är ledsna, eller har ont, då blöder mitt hjärta. När det känns som att det onda de bär på gör dem tysta och ledsna och berövar dem glädjen som jag önskar dem, då gör det ont i hela mig. När jag känner att de brottas med känslor och t...

Av Johanna Widoff - 16 augusti 2015 23:56

När sommaren är slut och allting börjar om... När ljuset (och värmen falnar, för mörker och svala vindar... Jag välkomnar höstens friska luft, klara färger och varma filtar. (även om det för stunden verkar som att sommaren bestämt sig för att stann...

Av Johanna Widoff - 12 maj 2015 10:59

Alla mammor och bonusmammor, alla halva- och nya familjer. Alla barn med två hem. Alla barn med många vuxna omkring sig. Pappor mammor, extra vuxna, föräldrar, plast, "låtsas" (!?), bonus... Vad vi än kallar oss, så är vi här, där, av någon anledning...

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Familia Omnia Mea     med Blogkeen
Följ Familia Omnia Mea     med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se