Familia Omnia Mea

Direktlänk till inlägg 14 juni 2010

Älskade små underverk

Av Johanna Widoff - 14 juni 2010 21:53


Mitt hjärta expanderar!
All denna otroliga värme, den ofantliga lycka,
obeskrivliga kärlek och innerliga stolthet
som jag känner
som vi delar
Som jag bär för er.
Det storartade och ofantligt underbara
i att bara få vara
en del i det stora, som vi har tillsammans.
Mitt hjärta svämmar över
jag finner inga mått, intet ord
som med rätta kan mäta sig med den kärleken
den lyckan och stoltheten
som ni ger mig.
Jag är så oerhört stolt
över er
över dig
över mig
över oss
och de underverk som vi tillsammans uträttar.


. . .



Har haft en alldeles magisk, underbar, otroligt bubblande rosa fluffigt härligt, lycklig, kramgo helg med våra båda fantstiska prinsessor  

Blev en liten mini semester och riktigt äventyr för oss tjejer bara... Och det behövde vi! Jag är så otroligt stolt och glad över dessa båda änglar som är så härliga och fina! Finns inte ord för den kärlek jag bär för er  


(ska skriva mer om våran mysiga helg, men inte idag)


. . .


Jag har funderat mycket över det här med att vara förälder... När är man/blir man det? Vad gör en förälder, hur är en förälder o s v. Reflekterat över samhället och hur man bemöts, hur många olika slags familjer det finns och om och vad som kan vara olika... Mammor, pappor, syskon av olika slag, bunusar och extra både hit och dit, närstående på olika sätt och vänner som blir lika viktiga som släkt och familj.

Man älskar inte någon för hur man är bunden till den, utan för personen i sig, för hur den berör ens hjärta och för hur man mår tillsammans. Om det inte vore så skulle mycket som är inte vara... Det är storartat när människor öppnar sina hjärtan och släpper in någon till    


. . .


När jag var 17 år flyttade jag och Daniel ihop, då blev jag även "förälder" till hans otroliga lilla dotter. Då reflekterade jag varken eller tänkte närmare på roller, benämningar eller olika slags familjer, eller vad min plats i hans dotters liv innebar så konkret.

Kärleken slog ner som en blixt och livet och tillvaron fick ett nytt ljus... Men allt eftersom tiden gick förstod jag att min närvaro i hennes liv skulle bli allt annat än lätt, och det inte för att jag inte älskade (älskar) henne!

Nu, flera år senare, undrar jag ibland hur det blivit som det är och grämer mig över hur tråkigt det känns och ont det gör mig när jag ser hur illa denna lilla flicka berörs på grund av det.

Jag försöker gå med gott mod och bär positiva tankar, av hela mitt hjärta vill och menar jag väl! Mer än så kan jag ju inte göra...


Efter den välsignade ankomsten av vår lilla ängel, Felicia slås jag av enkelheten i att vara mamma och hur mycket svårare det är att vara bonusmamma. Kärleken jag bär för barnen finner jag inte ord till, men känslan bakom och under . . .

Finns där någon "på andra sidan" som kan förklara för mig varför det blir, är och måste vara på det här sättet?! Det gör mig så ont och jag kan bara inte förstå! =(

Jag finns, jag är och gör mitt allra bästa! Jag vill inget mer och inget mindre - för någon av våra otroliga flickor!



. . .


En förälder har ett enormt stort ansvar, inte bara valet att ha ett barn i familjen och sedan leva med det på bästa sätt. Eller skyldigheten att se till så att vardagen fungerar med daglig göra, rutiner, regler, sömn, kläder och allt därutöver; både praktiska saker och hjärte frågor.

En förälder engagerar hela sin själ och fyller sitt hjärta till bristningsgränsen med kärlek (och oro). En förälder måste visst många gånger vara både envis och stark, förståndig, pigg och påhittig. Kärleksfull och ömsint och samtidigt ibland sträng och sätta gränser.

En förälder måste vara en förebild och mänsklig, visa känslor och hålla känslorna tillbaka. Ibland stå tillbaka och själv komma i andra hand, andra gånger sätta värde på sig själv och visa hur viktig man är för sin egen skull.

En förälder måste både visa och kräva respekt, vara mjuk men bestämd och inge tillit. Man måste kunna och våga hålla hårt, för att allteftersom släppa taget, om än man alltid finns där, alldeles nära.

En förälder är och kan så mycket mer än allt som jag har nämt...


En förälder blir man inte för att man sätter ett barn till världen, utan för att man varje dag väljer att leva som det och gör sitt yttersta (i det tillstånd man är med trötthet, sjukdommar etc) för att vara det.

En stor stjärna till alla adoptiv-, foster-, bonus-, och biologiska föräldrar som varje dag väljer att vara förälder till era fantastiska barn med alla sina egenheter påhitt och sin stora charm. Till alla er som öppnar era hjärtan och delar er kärlek och omtanke med dessa små underverk.


Jag är stolt förälder till två härliga tjejer som betyder otroligt mycket för mig! Dem berikar mitt liv och vi delar så mycket tillsammans. <3 Jag är lycklig som får ha er i mitt liv!!!

Jag älskar er båda för de fantastiskt härliga goa och charmiga flickor ni är


        




 
ANNONS
 
Rebecca

Rebecca

18 juni 2010 19:22

så vackert, så otroligt vackert!

http://rutigarooth.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Johanna Widoff - 22 februari 2017 05:31

Hallå där ute. Jag kan inte sova. Jag vill och tänker så myckey. Här ekar det tyst. Jag saknar att skriva men ibland går luften ur. Motivationen tryter och jag saknar mening. Ja, i perioder är det tungt, mera grått och ingenting går ihop, alls, kan...

Av Johanna Widoff - 18 maj 2016 11:20

  Jag har tappat bort orden och inte skrivit nästan någonting alls på väldigt (för mig) länge. Jag saknar det. Jag älskar att skriva av så många anledningar och det är en av mina drömmar.   Världen är en stressig plats, nya val som ska fattas ö...

Av Johanna Widoff - 26 november 2015 22:41

När mina barn är ledsna, eller har ont, då blöder mitt hjärta. När det känns som att det onda de bär på gör dem tysta och ledsna och berövar dem glädjen som jag önskar dem, då gör det ont i hela mig. När jag känner att de brottas med känslor och t...

Av Johanna Widoff - 16 augusti 2015 23:56

När sommaren är slut och allting börjar om... När ljuset (och värmen falnar, för mörker och svala vindar... Jag välkomnar höstens friska luft, klara färger och varma filtar. (även om det för stunden verkar som att sommaren bestämt sig för att stann...

Av Johanna Widoff - 12 maj 2015 10:59

Alla mammor och bonusmammor, alla halva- och nya familjer. Alla barn med två hem. Alla barn med många vuxna omkring sig. Pappor mammor, extra vuxna, föräldrar, plast, "låtsas" (!?), bonus... Vad vi än kallar oss, så är vi här, där, av någon anledning...

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Familia Omnia Mea     med Blogkeen
Följ Familia Omnia Mea     med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se