Så sade Almitra, tala till oss om Kärleken. Och han lyfte sitt huvud och såg på människorna, och det kom en tystnad Över dem. Och med stark röst sade han: 

När kärleken kallar er, följ honom, Om än hans vägar är svåra och branta. Och när hans vingar omsluter er, låt det ske. Om än svärdet som är dolt i vingarna kan såra er. Och när han talar till er, tro honom. Om än hans röst må krossa era drömmar såsom nordanvinden ödelägger trädgårdarna. 

Ty liksom kärleken kröner er, skall han även korsfästa er. Liksom han hjälper er att växa, skall han även tukta er. Liksom han stiger upp till er fulla höjd och smeker era spädaste grenar som skälver i solen, Skall han även nedstiga till era rötter och skaka dem där de klamrar sig fast vid jorden. Som sädeskärvar samlar han in er. Han tröskar er tills ni står nakna. Han sållar er och befriar er från era agnar. Han maler er till vithet. Han knådar er tills ni blir mjuka; Och sedan överlämnar han er åt sin heliga eld för att ni skall bli helgat bröd till Guds heliga fest. 

Allt detta skall kärleken göra med er för att ni skall lära känna era hjärtans hemligheter och i denna kunskap bli en del av Livets hjärta. 

Men om ni av fruktan bara söker kärlekens frid och kärlekens njutning. Då är det bättre att ni skyler er nakenhet och träder ut ur kärlekens tröskloge. Ut i en årstidslös värld där ni skall skratta, men inte allt ert skratt, och gråta, men inte alla era tårar. 


Kärleken ger intet annat utom sig själv och tar intet utom från sig själv. Kärleken äger intet och kan ej heller ägas; Ty kärleken är allt för kärleken. 

När ni älskar skall ni inte säga »Gud är i mitt hjärta«, utan »Jag är i Guds hjärta«. Och tro inte att ni kan styra kärlekens riktning. ty om kärleken finner er värdiga skall den styra er. 

Kärleken har ingen annan längtan än att fullborda sig själv. Men om ni älskar och inte förmår lämna era begär, låt då detta bli er önskan: Att få smälta och bli lik en porlande bäck som sjunger sin melodi för natten. Att få känna smärtan av för mycken ömhet. Att få såras av er egen insikt om kärlekens väsen, Och att blöda villig och med glädje. Att få vakna i gryningen med vingburet hjärta och tacksam för ännu en dag i kärlek. Att få vila vid middagstimmen och begrunda kärlekens extas. Att få vända hem om aftonen i tacksamhet; Och sedan sova med en bön för den älskade i hjärtat och en lovsäng på läpparna. 


Sedan talade Almitra igen och sade, Och vad kan du säga oss om Äktenskapet, mästare? 

Ni föddes tillsammans och tillsammans skall ni alltid vara. Ni skall vara tillsammans när dödens vita vingar skingrar era dagar. Ja, ni skall vara tillsammans även i det tysta minnet av Gud. Men låt det finnas rymd i er samvaro, Och låt himlens vindar dansa mellan er. 

Älska varandra, men gör inte kärleken till en boja; Låt den hellre vara likt ett öppet hav mellan era själars stränder. Fyll varandras bägare, men drick inte ur samma bägare. Ge varandra av ert bröd, men ät inte av samma stycke bröd. Sjung och dansa tillsammans och var glada. men låt var och en av er få vara ensam, Liksom strängarna på en luta är ensamma även när de vibrerar av samma musik. 

Ge era hjärtan, men inte i varandras förvar. Ty endast Livets hand förmår rymma era hjärtan. Och stå vid varandras sida, men inte för nära; Ty templets pelare står åtskilda, Och eken och cypressen växer inte i varandras skugga. 

Ur 'Profeten' av Kahlil Gibran

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hallå där ute. Jag kan inte sova. Jag vill och tänker så myckey. Här ekar det tyst. Jag saknar att skriva men ibland går luften ur. Motivationen tryter och jag saknar mening. Ja, i perioder är det tungt, mera grått och ingenting går ihop, alls, kan...

  Jag har tappat bort orden och inte skrivit nästan någonting alls på väldigt (för mig) länge. Jag saknar det. Jag älskar att skriva av så många anledningar och det är en av mina drömmar.   Världen är en stressig plats, nya val som ska fattas ö...

När mina barn är ledsna, eller har ont, då blöder mitt hjärta. När det känns som att det onda de bär på gör dem tysta och ledsna och berövar dem glädjen som jag önskar dem, då gör det ont i hela mig. När jag känner att de brottas med känslor och t...

När sommaren är slut och allting börjar om... När ljuset (och värmen falnar, för mörker och svala vindar... Jag välkomnar höstens friska luft, klara färger och varma filtar. (även om det för stunden verkar som att sommaren bestämt sig för att stann...

Alla mammor och bonusmammor, alla halva- och nya familjer. Alla barn med två hem. Alla barn med många vuxna omkring sig. Pappor mammor, extra vuxna, föräldrar, plast, "låtsas" (!?), bonus... Vad vi än kallar oss, så är vi här, där, av någon anledning...