Familia Omnia Mea

Alla inlägg under augusti 2012

Av Johanna Widoff - 29 augusti 2012 10:45

Har inte alls haft tid att sitta vid datorn något och blogga tidigare eller i helgen. Har helt enkelt varit fullt upp, massor att göra och annat som krävt min tid (eller som jag velat lägga tiden på :-p ).


I lördags tog vi bilen på förmiddagen efter en sådär härligt fin morgon som man vill ha när man är ledig. Jag fick övningsköra så vi tog en liten vända, runt i Gävle, planera körning, läsa skyltar... Skulle lämna en sak jag sålt iväg och köpa några nya fina klänningar som jag hittat till Felicia - lilla fisen vill ju bara ha klänningar på sig! :-p Men fint ska det vara, så klart! haha Hittade i alla fall fyra jätte söta som hon blev väldigt glad för. Långärmade och inte så långa så hon kan ha de nu när det blir kallare ute och leka på dagis.

Åkte hem för att äta när vi var färdiga och sedan ner på stan för att busa i det gröna ;) Stadsparken var full av liv och rörelse med både det ena och andra att göra eller titta på. Riktigt härligt att strosa runt, fika lite, titta, lyssna och testa på. :-)


Frammåt eftermiddagen ställde vi oss i kö en liten stund för cirkusen och hamnade längst fram i mitten, alldeles framme vid ringen! Det var lite häftigt.. Verkade dock som att dem börjat släppa in lite sent, för det tog himla tid innan alla hade satt sig.

Visst var det en liten cirkus och inte lika enastående som de som har elefanter och andra djur! Men den bjöd både på skratt och andra roligheter, Älsklingen fick en stor puss av en clawn (!)... Det tyckte Felicia var lite läskigt, den kom ju så nära! :p Men annars var barnen både glada och imponerade över konster och trix!
Efterråt sprang jag iväg med biljetterna för att hämta en varsin liten goodiebag som man fick..


 


Skönt att komma hem, Felicia plockade med målar saker och pyssel, jag började i köket och fick snart sällskap med tårt- och kakbakning. Mys att stå där tillsammans alldeles nära, små prata, skojja och gegga lite (för visst måste det geggas lite också!) Goda fina kakor och tårtbotten blev det.


Efter det badade vi skruttis och jag, mys stund! Och sen städ och film. Puh! Fullt upp kan man säga.

Åt mat i soffan och det var skönt att sitta och kramas och bara vara när kvällen kom! Efter sago läsning, varm mjölk och kramar sov lilla skatten gott. Jag hade lite kvar att göra, eftersom det kändes skönt att ha allt gjort till söndagen så det mest bara skulle vara mys kvar...


När vi vaknade på söndags morgonen gosade vi en stund, jag viskade grattis till födelsedagsbarnet<3 och så sjöng vi och plockade fram paketen... Stora ögon och ett brett leende slet upp pappret och små glädje tjut blandat med glittrande ögon och hopp i sängen.. Så fantastiskt härligt att se! En söt halsduk/scarf, gul med fjärilar på, två små böcker, ett pussel och ett hus med massa figurer till. Felicia älskar att plocka med sådant, leka och ställa upp/duka mm.. Så det började hon leka med på en gång! :-) Vi valde att spara några små saker till nästa kalas..


Efter en god frukost blev det pyssel, klipp och klistra på morgonen. Felicia och jag gjorde ett eget "flaggspel" (eller vad det heter). Ett snöre/band med sådana trekantiga "flaggor"... Tog lite inslagspapper/tidningsutklipp med fina färger och blev riktigt nöjd med resultatet! Hängde upp det och sedan blåste vi ballonger! Massor och massor av ballonger! :-D


Där på förmiddagen fick vi även ett snabb besök av farmor och farfar som kom med fina blommor och tre små paket i en liten söt korg. (en klänning som farmor varit så snäll och lagat, blomm hårspännen och ett litet mjukt lamm som Felicia önskat sig, Tele2 lammet som hon sett på reklam). Felicia strålade som en liten sol och dansade fram som en ballerina medan ögonen tindrade och hon tjöt och skrattade på ett så underbart härlit sätt. Det var ren glädje och lycka det!!! Blommorna var större än henne själv och hon vart alldeles salig för de små fina sakerna..


Dukningen fixade Felicia och sedan var det lite annat små plock, lunch och lite gos i soffan innan kalaset brakade lös och kompisarna kom. :-)
Tror Felicia bara njöt och hade det så bra! Hon tackade snällt för presenterna (som alla var så bra det bara kunde bli!! Fina målar och rit saker, precis sådant som Felica tycker om och som behövs fyllas på ibland!) en söt bok, underbara kläder, fantastisk "älva" vingar, gloria, spö och kjol som hon tog på sig på en gång!

Barnen lekte omvartannat, plockade med alla saker och sprang runt. Nästan så upptagna att dem inte hade tid att fika. Underbart!
Mammorna verkade i alla fall tycka att det smakade bra, mellan varven dem sprang efter och kikade till sina yrväder eller blev medryckta någonstans. ;-)

Underbart härlig, skrattig, varm, glad kalas röra var det!

Senare när alla droppade av en efter en och lugnet eftersom la sig kröp vi upp i soffan och tittade på film och bara höll om varandra.. Felicia hämtade sina nya böcker och vi läste och läste massor av sagor. <3


   


Början av veckan har varit bra. Även om det går så fort allting... Tänkte på det imorse när jag tog en promenad med hundarna efter jag lämnat Felicia på dagis.. Hur kort sommaren kändes, hur alla blommor börjat vissna, träden skifta färg. Hur kyligt det börjat bli redan och att hösten nu är här. Barnen börjar prata, rent av längta till, snö och vinter! Härligt uppfriskande. Jag glädjer mig med deras längtan! (skönt att vara ute i god tid och ytterkläder och grejer är fixade och väntar..)

Skola, dagis, jobb, skola och lite ledigt. Hunnit med att köra lite, handla och fixa och umgås lite bara älskling och jag.


Tror terminens kurser blir riktigt intressanta, även om det känns som lite mycket just nu. Puh! Håller på att klicka mig runt bland en massa sidor för att hitta info till ett stort arbete i "engelska 7", planera in när jag ska plugga matte (vilket måste planeras, långt ifrån favorit ämne!! :-/ ) läsa på inför en lektion och så vidare.. Ringa runt och fixa praktiken och leta på lärare som jag behöver prata med. Puh!


I helgen är det kalas, igen, med släkt och familj. Mys! Så det ska väl bakas lite mera i veckan. JAG ska på utställning med Nova, och valpträff. Spännande och roligt! :-D
Dessutom har jag tänkt ut lite annat mys också som jag hoppas vi ska kunna göra... Men nu ska jag plugga vidare, stoppa i mig lite mat och trampa iväg till skolan en sväng.



Tiden rinner mellan våra fingrar känns det som ibland. Man vill hinna så mycket, ska göra så mycket, borde så mycket...


"..äta jobba sova dö, lev ditt liv, ta ditt spö.. jag går och fiskar.."
(den ploppade upp i huvudet bara sådär och var tvungen att skriva ut den..)


Vad är egentligen viktigt i livet?
Hur kan man bära det förflutna med sig och ta lärdom av det, utan att älta det?
Hur man man leva med drömmar och framtidens ovisshet, utan att alltid försöka kika runt hörnet på vad som kommer?
Hur kan man släppa det som man inte behöver, just nu, och vara, bara här, preis NU, HÄR.

Det är en viktig lärdom tror jag, en lyckel till att må bra! Uppskatta det som är, det man har - just nu. Glädjas med dem som är glada, eller bjuda på ett leende för att glädja någon annan.
Ge för att man kan och dela med sig av det man har. Visa uppskattning. Göra sitt bästa. Tänka gott om andra och ta hand om sig själv.



Nä, nu får det vara färdigsvamlat!

Tjingeling så länge


Av Johanna Widoff - 23 augusti 2012 23:53

När jag vill allt och lite till! När jag vill vara den bästa mamman, lyssna, titta, vara, göra, komma, finnas, leka, läsa...
När jag vill vara en underbar sambo, allt som man ska vara i en relation, glad, sexig, orka, prata, fixa.. Matlådor tillsammans tid...
När jag vill räcka till åt alla, göra allt som man borde och ska. När jag ska jobba hemma, plugga i skolan och passa och göra allt däremellan... Då räcker tiden och dagen inte till.
Då blir kvällen allt för lång, ögonen allt för trötta och huvudet orkar liksom inte med.

Vissa saker är lättare än andra och kommer mer naturligt. Som att vara med barnen, jag är sådan helt enkelt! Vissa ämnen i skolan är också lättare än andra, genom vad som är intressant, relevant för målet, kommer också drivet att göra och att klara.
Idag var det roligt, något stapplande kanske, men utvecklande, spännande och härligt!

Sen kommer en tyngre period. När allt hopar sig samtidigt och jag inte vet i vilken ände jag ska börja. När målen överlappar varandra och allt är viktigt nu, eller tidskrävande, eller blir ett måste som behövs...
Jag kan slippa städning och tar en del saker före andra, disk plock o badrum. Lite skit i hörnen retas bara periodvis. Men så kommer en impulsvåg, emellanåt måste man ju rensa, ta bort, lägga till, byta ut, göra om...

Jag har rensat o lagt ut massor av urvuxna kläder o annat som bara ligger, vill ha bort det! Saker tar energi! Lättare med mindre grejer, speciellt om det bara ligger... Så förhoppningsvis kan det glädja någon annan.? Om inte skänker jag bort det...!

Imorgon blir det mys, dagis plugg kalasfix och lite annat. Hinna ner på stan, handla lite, slå in paket, mys göra! :-)
På lördag en familje dag och övningsköra :-D

Funderat idag på boken jag läser om nätverks familjer. Om hur vissa roller utvecklas, hur det skiljer sig genom tiden men att allt eller alla inte "hänger med".
Pappan blir allt mer framträdande i familjen.
Allt fler kvinnor gör karriär.
Många föräldrar går isär och allt vanligare blir varannan vecka, för att pappan vill vara närvarande, för att barnen vill ha och behöver sin pappa!
I boken beskriver dem mammans kontroll behov och kanske missnöje över hur pappan gjorde/klarade under förhållandet, medan många pappor blir undan skuffade av mamman och aldrig får chansen, för än dem är "själva"...
Mammor som motarbetar delad tid, många gånger på grund av pengar (!!!) eller i tron om att dem själva är bättre eller "mer rätt"...
(här kan man tala om könsdiskriminering!!)

Barn har rätt till båda sina föräldrar och andra närstående betydelsefulla! Barn har rätt att bli hörda, sedda, respekterade!

Hur ska man kunna komma runt allt detta negativa, allt agg, frustration, missförstånd och missunnsamhet och istället se till BARNEN?!?! Hur man bäst gynnar barnen, hittar lösningar och sätt som får det att fungera. Pratar, lyssnar, respekterar, försöker!!!!
Vill man så går det. Kan man lägga undan stoltheten och inte utgå ifrån det värsta. Kan man ge förslag, ge och glädjas med, inte ge för att få.
Man har allt att vinna!

Nu blir det svammligt... Imorgon ska jag visa bilder på två nya fynd ;-) snygga stövlar och en ny "skol väska" till mig ;-) det var jag värd!

Sleep tight good night

Av Johanna Widoff - 22 augusti 2012 08:50

Orden som jag skriver, vissa av dem i alla fall, skulle jag någonstans önska gjorde skillnad, fanns kvar... Att det fanns någon hållbarhet och något större som dväljs där bland allt vanligt svammel.

Det finns meningar som ekar genom tiderna, som stannar kvar och lever vidare, håller igen och igen. Som tål att upprepas. Det finns teorier som kommer igen under årtionden och slutsatser som går i arv och som nya saker baseras på eller utgår ifrån. Det finns bevis och upptäckter man aldrig kan förbise, för att dev genomsyrar all tro alla böcker och all kunskap som finns.

Jag tror på någonting mer, någonting större. Saker händer inte av en slump, människan har fri vilja, men en del saker placeras framför oss av en anledning, två vägar möts för att något särskilt kan hända där.

Det finns dagar, eller stunder då hela evolutions grejen tar upp mina tankar, när världens form, resurser och utveckling gör sig extra påmind. Och hur människors förhastade val eller beslut av fel orsak lämnar människor i förödelse under så ofattbart lång tid efteråt.

Jag kommer inte upptäcka några botemedel eller knäcka några formler eller koder. Det ligger inte för mig, jag har varken kunskap eller intresse för det. Men som tur är finns det andra som har det!
Jag kommer inte på egen hand förändra världen, även om jag önskar och hoppas kunna göra den, om så bara lite lite bättre!

Och om fler försökte med små eller stora handlingar, ja då skulle det faktiskt göra skillnad!
Genom att göra något för någon som dem inte skulle kunna göra själv, genom snälla handlingar, genom att tänka på och värna om miljön. Källsortering, att inte över konsumera, att handla när producerat, eller secondhand är några exempel.
Genom att välja andra färdmedel före bil...

Det finns så mycket en enda liten människa kan göra i tanke och handling, som påverkar många fler än man kan tro!

En människa kan förändra världen! Kanske inte för alla, men för några och genom det påverka en process som växer.

En god gärning, en generös gest, ett välment ord, ger ringar på vattnet!

Gör någonting, påverka och förändra!

Av Johanna Widoff - 18 augusti 2012 22:15



Att vara modig är att stå emot grupptryck, att våga vara sig själv.

Att vara modig är att tro på det som är bra och följa det.
Att vara modig är att kunna erkänna om man har gjort fel

och att kunna säga förlåt när man gjort det.

Att vara modig, att tro på sig själv, att vara stark i den man är,

är något som jag hoppas och önskar kunna ge åt våra barn,

två äventyrslystna prinsessor,

nyfikna, frågvisa, generösa och fulla av glädje!




Härliga bilder från en underbar dag i vackra Högbo






En cykeltur senare och annat härligt...



 



Vacker kärlek - Du och Jag min bästa

Jag är så glad som har dig vid min sida



   


Så har jag gått och blivit ordentligt förkyld. Wohoo så härligt. :-/ Nyser, är hängig, snorar och rosslar. Vilken hit.

I förmiddags var jag i alla fall lite piggare så då hittade vi på lite skojjigheter! Men efter lunch kroknade jag desto mer... Men det är bara att bita ihop ibland. Tur är att vi har varandra i alla fall! Fantastiska, kloka, vackra, fina barn!


Tjejerna har varvat studsmattan och annat spring med pyssel, färg, glitter, film och annat tok. Kvällen blev lugn och mysig med film, massor av frukt och lite annat gott och massor av gos i soffan <3 Bästa tänkbara sätt att avsluta dagen på! Lite sagoläsning och gos med lilla innan hon somnade sött.. Go hjärtat!


Vi har haft en kanon fin och bra vecka! Sista sommarlovs vekan innan allting börjar om på nytt. Innan "vardagen" sätter igång, innan ny start, möjligheter, målsättning, valmöjligheter och massor av annat spännande som den friska luften, de vackra färgerna och hösten bär med sig.


Jag ser fram emot att följa med Felicia till storbarnsavdelningen, även om det är lite skrämmande hur stor hon faktiskt börjar bli och är nu - tiden går så fasligt fort! Jag älskar att upptäcka världen med dig, att stå vid din sida och alltid finnas där. Uppmuntra dig till att ta nya steg, trösta dig när du behöver, glädjas med dig, växa med dig... Så mycket som jag vill ge åt dig, visa dig, dela med dig! Du kan klara allt du vill min skatt, jag tror på dig och står vid din sida!
Till hösten kommer vi börja på lite annat roligt också som jag nu fått plats till och det ska bli jätte roligt att göra tillsammans! :-D

Jag ser fram emot hjärtebarnets skolstart, allt det nya och spännande som väntar, utvecklingen som följer och allt annat som väntar runt hörnet. Du är både klok, modig och stark, du har hjärtat på rätt ställe, bär massor av glädje och har så många omkring dig som älskar dig och vill se till ditt bästa! Du kan klara allt du vill, jag tror på dig och står vid din sida!


Jag ser fram emot min egen höst, min skolstart, allt det nya, spännande som väntar för mig... Nya kurser och förhoppningsvis massor av givande, utvecklande läsning. Friska promenader och löprundor, styrke träning för både kropp och knopp. Baka, pyssla och dona, skutta i höstlöven som sprakar av färg och prasslar så härligt, skratta mycket och ofta, umgås med personer som gör mig glad, som får mig att växa och utvecklas, som sprider värme... Jag ska även jobba på "mitt lilla projekt"..! Och köra så klart, läsa, köra, läsa, köra!

Ska skriva mig en liten "to do list" för hösten, lägga om fokus, sikta, ta fart och satsa! :-D


Men nu är det enda jag ska sikta på min mjuka kudde, krama älskling och sooova gott hela natten, glömma bort förkylningen och hoppas att bacillerna gör detsamma till imorgon! ;-p

Av Johanna Widoff - 7 augusti 2012 09:47

... Är det viktigt att dra det åt rätt håll ;-)

Jag fick en så fin kommentar
"Den rätta spetsen! Den som ger mest bra åt alla"

Och det känns ju så, det är ju så och det jag tänker på och kämpar för!
Jag vet att jag ibland vill för mycket, men huvudsaken är att ha hjärtat på rätt ställe och att man tänker gott, utgår ifrån det bästa och undviker att dömma andra. För det allra mesta gör man ändå sitt bästa. Det vill jag i alla fall tro...

Det kan vara svårt att veta vilken fot man ska stå på ibland, veta vad man ska välja att tro på i livets villervalla. Speciellt med så många delade bud och åsikter överallt.

Innerst inne vet man nog ändå, både vad man själv kan stå för och inte. Där inne känner man både till styrkor och svagheter! Liksom där bor rädslor och rymms andra känslor och små saker. Man måste våga vara ärlig mot sig själv, kunna stå för vad man både säger och gör. Även om det kan vara svårt ibland, kanske för att det kan hända man gör före man tänker, eller för att det är svårt att möta sina svagheter och rädslor. Men det är också det som gör en starkare.

Varje årstid har sin charm och det är verkligen otroligt när man tänker på det. En stormande bitande kall vinterdag med yrande snö som övergår i stilla gnistrande lugn. Höstens sprakande färger solglans eller storm vindar. Plocka bär och frukter från träden. Sommar sol fågelsång gröngräs och barfota fötter i solvarm sand. Vårens spirande grönska, det nya hoppfulla och pirrande...

Simma lugnt idag! :-P

Av Johanna Widoff - 6 augusti 2012 21:07


Gull hjärtat sover sött i sin säng efter kram gos och saga. Efter dagis gick vi en sväng till lekparken och lekte lite, innan vi gick hem för ett bad och lite små bus före maten och film. Det känns som att det blev en kort dag. Jag har varit sådär hemskt trött så att jag haft ont i huvudet och nästan mått illa - inte alls roligt! Men så kan det bli när man fått för lite sömn...

Dagen gick riktigt bra i alla fall! Fyndade dessutom lite, en söt klänning till Felicia och ett par leggings till mig på rea! Förra veckan hittade jag lite annat fint som fyllde på i tjejernas garderober, leggings, klänningar, tjocktröja, gympa skor, ny väska och lite sådant som behövs och ska vara nu när det blir skola och dagis i höst. Finaste flickorna! 

 

♥ Jag är så facinerad över Felicia som på något sätt alltid är så glad och tillfreds med livet och stunden. Hon har en sån otrolig trygghet, varm utstrålning och ett lugn och förmåga att njuta bara! Hon är bara helt fantastisk! Och jag är så stolt, tacksam och så enormt lycklig att hon finns i mitt liv! Mammas solstråle och största skatt 

 

________________________________________________

_________________________________


Det finns saker som är så svåra att få grepp om, frågor mycket större än vad man finner eller kan ge svar på och annat som tycks oformligt och diffust, men ändå högst påtagligt och där, genomsyrande och frätande.

Man läser, hör och ser, funderar, tar efter eller förkastar. Formas, skapar, river och bygger om. Så är det med människor att vi tar efter varandra, söker någon sanning i det vi gör och det vi bygger upp omkring oss. Vi vill ha bekräftelse för att vi duger, gör rätt. Vissa lyckas hitta det i sig själva, andra tar en annan väg och några skjuter det ifrån sig, mot andra istället. "Man kan bara gå sin egen väg."


Vi väljer kanske aldrig de förutsättningar vi får från början. Vi bara landar där, någonstans mitt i. Därifrån ska vi ta oss frammåt, förhoppningsvis med stöd och hjälp, där vi omges av kärlek, glädje, värme, uppskattning och trygghet.

Vi lär oss behöva saker, vi lär oss ett visst sätt att tänka, vad som är gott, bra, vilka värderingar vi ska ha och så vidare.

Men vad är egentligen bra, vad får oss att MÅ BRA? Och vem kan säga vad som är bättre än det andra? För det är ju väldigt individuellt! En sak som är bra för mig passar inte dig och i perioder i livet behöver vi olika saker. Liksom det lilla barnet går igenom olika utvecklingsfaser där de omväxlande "behöver och tar avstånd" från föräldrar och annat, ratar eller älskar en speciell mat, gör vi det genom hela livet!


Det är genom att hitta balans, värdera och prioritera man förhoppningsvis kan finna en lösning som håller och som tar en frammåt och dessutom får en att må bra.


Det är de små vackra stunderna, fyllda av kärlek, gemenskap och värme som är det som är viktigt!


Andrum och eftertanke är jätte viktigt, lugn och tid för sig själv en stund! Med barn tillkommer så mycket mer, speciellt med små goa syskon! Det är orättvisor, likheter och olikeheter, viljor, saker som skiljer och en enorm sammanhållning. Den kärleken är så stark så jag vet inte vad! 


Ofta kommer jag på mig själv med att i något som händer eller görs, minns jag tillbaka på hur det var.. Det är lustigt och härligt på samma gång, små vackra minnen och en varm känsla sprids alltid inombords. Vilken rikedom det är att ha fått vara med om allt detta fantastiskt underbara med två så fantastiska starka och vackra individer!  

 

Att få ihop två viljor som ena sekunden vill precis det samma och drar åt samma håll för att nästa dra tvärtemot och tycka precis olika... Med lite ålders skillnad kan man för det mesta lösa det lite smidigt. Ibland lämna bollen till barnen själva, eller köra efter principen att man turas om och väljer varannan gång. Ofta blir det ändå så att storasyster kan prata för sig och lillasyster som ser upp till sin stjärna hänger på. Det är så mysigt när dem pratar, förklarar och berättar för varandra om sina tankar. Andra gånger är det en själv dem gaddar ihop sig mot - och då är det minsann inte så roligt (jo det är svårt att hålla sig för skratt kan jag lova, men inte om man vill ta sig någonstasn i situationen) Vilka viljor och vilken sammanhållning! Små skruttungar! 

 

 

   


♥♥ Den där översvallande värmen, kärleken, känslan av att vilja skydda

saligheten i sitt/sina älskade små barn,

oskuldsfullheten och skönheten när de sover.

Oron som stundtals naglar sig fast.

Hur deras skratt alltid får en att le och skapar någonting alldeles speciellt

och när all kärleken slår emot så man får tårar i ögonen.

Finns inte ord för hur oändligt mycket jag älskar er mina charmtroll och söthjärtan! ♥♥

 

     

Med mitt hjärta i din hand

 

 

 

_________________________________________________

_________________________________

 

Hur långt kan det gå? Till vilken spets kan man dra det? Ibland vet jag inte vad jag ska tro och jag önskar det fanns forum för det här. Någonstans där man kan lyfta på locket, på riktigt och vädra ur allt det unkna, inskränkna och förgågna. På något sätt släppa in lite ljus och se nya vägar att färdas längs.

 

Censurerar

Censur är att genom förhandsgranskning hindra information från att nå en mottagare.[1] Tidningar och andra massmedier kan censurera sig själva, så kallad självcensur, men

Av Johanna Widoff - 3 augusti 2012 22:15


Som lyckan vid regnbågens slut...

 

(lånad bild)


Vilken underbar dag vi har haft! :-D Blidde en liten sovmorgon efter en lite ovanligt sen kväll igår, men ibland behöver man få göra så, och någon gång ibland kan det där extra myset vara värt så mycket.

Den enorma glädjen i att ha en syster! Den fantastiska skönheten i att ha någon vid sin sida. Det underbart varma i att vara tillsammans <3


Lite lugnt på morgonen och en promenad för att handla lite. Jag är så stolt och glad över vad vi kan fixa och göra tillsammans, allt som vi faktiskt klarar av på ett så bra sätt!

Visst ibland får man komma med en liten uppmaning, påminna lite grann och kanske tjata en liten gnutta. Men när man pratar med varandra, är noga med att lyssna och visa att man vill förstå så tycker jag att det blir och går väldigt smidigt och bra! *happy love*


 

Stannade ute på baksidan sedan för att busa runt i gröngräset, plocka hallon, ligga i hängmattan <3 och tok busa som bara vi kan <3 Fick sällskap av en kompis som följde med in och åt lite mat innan mamma och pappa akom på besök. Glada tjejer! :-D

Sen fortsatte ute leken och jag är så glad att vi bor där vi bor - tänk så bra vi trivs här och vilka möjligheter vi har här! :-D Kommer fortsätta att fixa och dona här bak så vi får det ännu finare och bättre sen! Det är så härligt!

Grillat är gott så det blev riktig kalas mat och glass till efterrätt!

Bara njuta av att vara och göra det man känner för och vill.


     


En del dagar kan man bara njuta, bara vara och lyckan och kärleken liksom sipprar genom porerna och genomsyrar påde en själv och allt som man gör eller ser. Det är som magi eller en stark energi som flödar, man ger och får tillbaka. En alldeles speciell värme sprids inombords och runtomkring till dem som är en nära... Sådana dagar upplever jag ofta med tjejerna. När vi är tillsammans, när vi hittar på bus, gör någonting spännande, eller bara är där vi är och på riktigt tillsammans. Jag älskar det!

 

Genom kärlek, tillit, närhet, låter man sig själv och andra växa, genom uppskattning, att bli hörd, sedd och förstådd stärker man varandra och bygger på och stärker sina relationer. Genom att ställa frågor, att våga anta nya utmaningar, testa nya vägar och tänka om, lär man känna både sig själv och andra och berikar sitt liv.

 

Jag är så stolt över våra duktiga, modiga, starka, kärleksgulla, varmhjärtade flickor! De ger, lyssnar, försöker och sprider så enormt mycket glädje omkring sig! De delar med sig, hjälper till, tar om hand och är så enormt vackra små personer - precis och just som de är!

Jag hoppas och önskar att dem ska växa upp med den insikten och känna det i sig själva - hur oändligt vackra de är, innifrån och ut! Och att de är så högt älskade och duger precis som de är, är viktiga och fina personer!

 

 

Hittade de här båda och tyckte det var så himla bra och klokt så jag bara måste dela med mig! Värt att tänka på, känna efter för och ta med sig! Det är så sant och så viktigt att komma ihåg.

Allt beror på en själv, allting kommer ur en själv och man bär själv ansvaret över sig själv, det man gör, det man vill och om man vill ta sig någonstans eller ändra på någonting.

   


Sweet dreams! Imorgon är en ny smännande dag och det väntar massor av roligheter, det känner jag på mig <3

Av Johanna Widoff - 1 augusti 2012 23:04


Vilda barn och söta hallon


Jag Älskar mina Vilda barn,
deras bubbliga skratt och busiga upptåg.
Jag Älskar våra Vackra barn,
deras visdom, deras påhitt och nyfikenhet på världen.


Jag Älskar mina Vilda barn,
med ostyrigt hår, stjärnor i ögonen och lortiga små barfotafötter.
Jag Älskar våra Fantastiska flickor,
med all sin vilja och stora varma personlighet.
Jag Älskar små utflykter och spännande äventyr,
tid tillsammans i all sin enkelhet,
att föras med i leken, fantasin och se fantastiska platser med varandra.

Inneliga kramar och mjuka små händer som håller mitt hjärta så hårt.

En liten hemlighet, bara för oss.


Jag Älskar våra Vackra barn,
att få finnas där och dela deras minnen,
att få ge stöd och uppmuntran, ge tröst och kärlek
Hallonmun, rosenknopp, rosentagg och liten tår.


Jag Älskar mina Vilda barn,
för allt som de är och för allt som de utvecklas till att bli.
Jag önskar att jag ska kunna dela med mig
av de användbara verktyg jag förvärvat längs livets väg
och få glädjas med flickorna när dem prövar sina vingar.
Alltid med en öppen famn att vända hem till.


Allra högst älskade, vilda små barn.

 

I skogen på mysig promenad, bland små stentroll, myror, blåbär och andra spännande saker...

 

 

I hallonlandet, bland blommorna och med vatten,

tillsammans på mysiga upptäcksfärder i nya och vana miljöer.

Det är alltid lika pirrigt härligt och underbart att vara tillsammans.

 

En liten humla som surrar, som med sina små vingar egentligen inte skulle kunna flyga,

men som flyger ändå! För vad vet väl en humla om sådant..?

 

 

 

Vackra, charmiga, busiga, härliga go hjärtat   

 

   

 

Tyvärr missar ni hälften av allt och alla mina färgsprakande, roliga, hjärtevärmande bilder då det finns ett till litet hjärta som alltid finns där och är med, oändligt viktig och så högt älskad! Men syskonkärlek och sällsam magi ryms som det är nu inte i min bloggvärd...

 

 

__________________________________________________

____________________________________

 


Jag är egentligen alldeles för trött för att sitta här och leka nu... Men den där lilla stunden för sig själv på kvällen är viktig och behövlig ibland. Sitta som till synes i sin egen lilla värld, med någonting lite bara för en själv...

 

Vi har varit ute hela långa dagen. Från alldeles efter lite morgonstök och vakna till, förutom ett dopp i badkaret, där jag tror det var sjöslag, till strax före god natt goset i sängen med sagoläsning, kramar och bus. Uppfriskande ljuvligt underbart! Som vi trivs i grönskan under himlen :-D

Lite små spännande saker, nya vänner, goda skratt, fantasi som sprudlar, picknick gott och andra roligheter.

 

Efter badet tog vi bilen och åkte (med mig bakom ratten - yeey!) till Gävle för mys middag och bus. Ibland ger det lite guldkant på tillvaron! Sitta tillsammans, någon annanstans, äta gott, prata om dagen och andra kuligheter och bara vara.

 

Jag är så stolt över våra otroliga flickor! De här båda tjejerna kan verkligen ta en med storm och göra en så enormt fashinerad och imponerad! De kan, dem vågar, fixar, frågar, gör, tar för sig, berättar!!! Detta mod, styrka och nyfikenhet och all den värme, glädje och godhet de besitter, delar med sig av och sprider omkring sig! Om dem bara visste hur fantastiska de är och hur många som, ens utan att känna dem, blir glada och imponerade av hur underbara de är! Jag blir alldeles salig och varm inombords! Kärlek!

 

Hur man skapar nya kontakter och finner nya vänner, lär sig nya saker, ställer frågor om stort och smått eller berättar någonting om sin egen syn på saker och ting, det man vet eller har varit med om. Felicia som kan prata i ett om jag vet inte allt och hur .. ja.. det är bara sååå härligt fantastiskt att få höra vad en liten person kan fundera över, hur man sätter ihop olika saker och vilka slutsater som dras utifrån perspektivet av liten människa. Kunde jag skulle jag både filma, skriva och spela in alltsammans för att kunna uppleva det om och om igen och dessutom kunna spara för hennes, och båda tjejernas skull!

Eller när man hör och ser i leken hur barnen anammar ens eget beteende, uttryck och det som man vet om att dem upplever hör eller ser i olika situationer i livet... Låtsas prat i telefonen, i leken om någon "gör sig illa" (klappar kinden, böjer sig fram och "jag är här nu, det blir bra lilla vännen/gumman/hjärtat.." med värme och omtanke på rösten) Eller de små invecklade charmiga förklaringarna till hur någonting ligger till och så är det, bara så att du vet det, faktiskt eller eftertryckligen med något annat ord som man "bara drar till med" för att det hörts användas nyligen... Klockrent!

 

 

Nu väntar kärlekens trygga armar och snart trängs vi allihop i sängen.. Varför blir klockan alltid så mycket på kvällen? Dagarna blir verkligen kortare nu. Eller så har man mer att göra. Eller så går tiden verkligen fortare när man har roligt?

Här ska i alla fall kuras ner under täcket och vilas ordentligt, morgondagen väntar med nya spännande saker, och bara att få vara med er är underbart som det är!

 

..

 

http://mylife-mydreams.bloggagratis.se/2010/08/01/3329430-jag-ar-foralder-fylld-av-karlek/

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards