Familia Omnia Mea

Direktlänk till inlägg 6 augusti 2012

Stundtals censurerad

Av Johanna Widoff - 6 augusti 2012 21:07


Gull hjärtat sover sött i sin säng efter kram gos och saga. Efter dagis gick vi en sväng till lekparken och lekte lite, innan vi gick hem för ett bad och lite små bus före maten och film. Det känns som att det blev en kort dag. Jag har varit sådär hemskt trött så att jag haft ont i huvudet och nästan mått illa - inte alls roligt! Men så kan det bli när man fått för lite sömn...

Dagen gick riktigt bra i alla fall! Fyndade dessutom lite, en söt klänning till Felicia och ett par leggings till mig på rea! Förra veckan hittade jag lite annat fint som fyllde på i tjejernas garderober, leggings, klänningar, tjocktröja, gympa skor, ny väska och lite sådant som behövs och ska vara nu när det blir skola och dagis i höst. Finaste flickorna! 

 

♥ Jag är så facinerad över Felicia som på något sätt alltid är så glad och tillfreds med livet och stunden. Hon har en sån otrolig trygghet, varm utstrålning och ett lugn och förmåga att njuta bara! Hon är bara helt fantastisk! Och jag är så stolt, tacksam och så enormt lycklig att hon finns i mitt liv! Mammas solstråle och största skatt 

 

________________________________________________

_________________________________


Det finns saker som är så svåra att få grepp om, frågor mycket större än vad man finner eller kan ge svar på och annat som tycks oformligt och diffust, men ändå högst påtagligt och där, genomsyrande och frätande.

Man läser, hör och ser, funderar, tar efter eller förkastar. Formas, skapar, river och bygger om. Så är det med människor att vi tar efter varandra, söker någon sanning i det vi gör och det vi bygger upp omkring oss. Vi vill ha bekräftelse för att vi duger, gör rätt. Vissa lyckas hitta det i sig själva, andra tar en annan väg och några skjuter det ifrån sig, mot andra istället. "Man kan bara gå sin egen väg."


Vi väljer kanske aldrig de förutsättningar vi får från början. Vi bara landar där, någonstans mitt i. Därifrån ska vi ta oss frammåt, förhoppningsvis med stöd och hjälp, där vi omges av kärlek, glädje, värme, uppskattning och trygghet.

Vi lär oss behöva saker, vi lär oss ett visst sätt att tänka, vad som är gott, bra, vilka värderingar vi ska ha och så vidare.

Men vad är egentligen bra, vad får oss att MÅ BRA? Och vem kan säga vad som är bättre än det andra? För det är ju väldigt individuellt! En sak som är bra för mig passar inte dig och i perioder i livet behöver vi olika saker. Liksom det lilla barnet går igenom olika utvecklingsfaser där de omväxlande "behöver och tar avstånd" från föräldrar och annat, ratar eller älskar en speciell mat, gör vi det genom hela livet!


Det är genom att hitta balans, värdera och prioritera man förhoppningsvis kan finna en lösning som håller och som tar en frammåt och dessutom får en att må bra.


Det är de små vackra stunderna, fyllda av kärlek, gemenskap och värme som är det som är viktigt!


Andrum och eftertanke är jätte viktigt, lugn och tid för sig själv en stund! Med barn tillkommer så mycket mer, speciellt med små goa syskon! Det är orättvisor, likheter och olikeheter, viljor, saker som skiljer och en enorm sammanhållning. Den kärleken är så stark så jag vet inte vad! 


Ofta kommer jag på mig själv med att i något som händer eller görs, minns jag tillbaka på hur det var.. Det är lustigt och härligt på samma gång, små vackra minnen och en varm känsla sprids alltid inombords. Vilken rikedom det är att ha fått vara med om allt detta fantastiskt underbara med två så fantastiska starka och vackra individer!  

 

Att få ihop två viljor som ena sekunden vill precis det samma och drar åt samma håll för att nästa dra tvärtemot och tycka precis olika... Med lite ålders skillnad kan man för det mesta lösa det lite smidigt. Ibland lämna bollen till barnen själva, eller köra efter principen att man turas om och väljer varannan gång. Ofta blir det ändå så att storasyster kan prata för sig och lillasyster som ser upp till sin stjärna hänger på. Det är så mysigt när dem pratar, förklarar och berättar för varandra om sina tankar. Andra gånger är det en själv dem gaddar ihop sig mot - och då är det minsann inte så roligt (jo det är svårt att hålla sig för skratt kan jag lova, men inte om man vill ta sig någonstasn i situationen) Vilka viljor och vilken sammanhållning! Små skruttungar! 

 

 

   


♥♥ Den där översvallande värmen, kärleken, känslan av att vilja skydda

saligheten i sitt/sina älskade små barn,

oskuldsfullheten och skönheten när de sover.

Oron som stundtals naglar sig fast.

Hur deras skratt alltid får en att le och skapar någonting alldeles speciellt

och när all kärleken slår emot så man får tårar i ögonen.

Finns inte ord för hur oändligt mycket jag älskar er mina charmtroll och söthjärtan! ♥♥

 

     

Med mitt hjärta i din hand

 

 

 

_________________________________________________

_________________________________

 

Hur långt kan det gå? Till vilken spets kan man dra det? Ibland vet jag inte vad jag ska tro och jag önskar det fanns forum för det här. Någonstans där man kan lyfta på locket, på riktigt och vädra ur allt det unkna, inskränkna och förgågna. På något sätt släppa in lite ljus och se nya vägar att färdas längs.

 

Censurerar

Censur är att genom förhandsgranskning hindra information från att nå en mottagare.[1] Tidningar och andra massmedier kan censurera sig själva, så kallad självcensur, men

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Johanna Widoff - 22 februari 2017 05:31

Hallå där ute. Jag kan inte sova. Jag vill och tänker så myckey. Här ekar det tyst. Jag saknar att skriva men ibland går luften ur. Motivationen tryter och jag saknar mening. Ja, i perioder är det tungt, mera grått och ingenting går ihop, alls, kan...

Av Johanna Widoff - 18 maj 2016 11:20

  Jag har tappat bort orden och inte skrivit nästan någonting alls på väldigt (för mig) länge. Jag saknar det. Jag älskar att skriva av så många anledningar och det är en av mina drömmar.   Världen är en stressig plats, nya val som ska fattas ö...

Av Johanna Widoff - 26 november 2015 22:41

När mina barn är ledsna, eller har ont, då blöder mitt hjärta. När det känns som att det onda de bär på gör dem tysta och ledsna och berövar dem glädjen som jag önskar dem, då gör det ont i hela mig. När jag känner att de brottas med känslor och t...

Av Johanna Widoff - 16 augusti 2015 23:56

När sommaren är slut och allting börjar om... När ljuset (och värmen falnar, för mörker och svala vindar... Jag välkomnar höstens friska luft, klara färger och varma filtar. (även om det för stunden verkar som att sommaren bestämt sig för att stann...

Av Johanna Widoff - 12 maj 2015 10:59

Alla mammor och bonusmammor, alla halva- och nya familjer. Alla barn med två hem. Alla barn med många vuxna omkring sig. Pappor mammor, extra vuxna, föräldrar, plast, "låtsas" (!?), bonus... Vad vi än kallar oss, så är vi här, där, av någon anledning...

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards