Familia Omnia Mea

Alla inlägg under september 2012

Av Johanna Widoff - 28 september 2012 11:17

När huvudet är någon annanstans och det inte vill som jag vill. När tankarna svävar iväg och vägrar samla sig. När hjärtat är oroligt och själen är rörig. Då är det svårt att ta sig fram och få någonting gjort.

Det är alldeles för tyst hemma, och radion spelar inga låtar som jag vill höra idag. Nova bökar och snosar i mitt kna, behagligt varm i höst rugget som sliter de gulnande löven från sina grenar, nerpiskade av regnet som faller och faller. Klockan tickar och tickar från spiselkransen och allt känns så rörigt och i oårdning, trots att det är ovanligt mycker ordning och jag till och med drog av golven med dammsugaren i morse.

Jag behöver tid och utrymme, jag behöver lugn och närhet. Jag vill ha liv och rörelse, springa, dansa fram och hoppa lite i soffan kanske. Alla drömmar som väntar på att uppfyllas, alla platser som väntar att besökas. Alla känslor som stormar i mitt inre, bara väntar på att få ta uttryck. Allt som jag vill, som jag kan, som jag vill lära mig, som jag vill göra, allt trängs och knuffas det för att komma till sin rätt, för att bli valt först, för att få ta form.


   

Några härliga foton jag tagit tidigare år..


Ibland vill jag bara gå sönder och bli liten igen. Spola tillbaka och uppleva några av barndommens minnen en gång till. Jag minns det så väl, några saker. En viss plats, bevarat som ett foto i mitt inre, en doft, ett skratt, några ord, eller känslan i ett möte. Tänk att få vara där, just där, en gång till...


Jag har alltid varit rädd för och kännt ett obehag över det här med att bli vuxen, och inte vill jag vara det heller. Det känns så tråkigt och allvarligt på något sätt... Det är svårt att sätta ord på vad det är, men jag vet att det är någonting som funnits, vuxit och på något sätt gjort ett tydligt avtryck i mitt inre. Kanske är det därför vissa saker blir jobbigt ibland, för att det någonstans är sammankopplade med "vuxenheten", och då är det någonting, någonstans, som gör att det blir ett motstånd. Måste man bli vuxen? Hur är man då och vad är det för slags kriterier på det?


Kanske hoppar jag över den biten, och bara är mig själv en stund till. Leker, lever, kramas och drömmer.. Även om jag vet att jag säkert blev "lite vuxen" för ganska länge sedan, och gör många saker, precis som man ska, tänker "sådär som de allra flesta" gör.. Men ändå.


   

Felicia fortsätter att fashinera och sprida glädje. Den allra klokaste, finaste och goaste tjejen som finns! Så insiktsfull och fin, hon har ett otroligt sätt att sätta ord på sina känslor och förstå... Om hon först blir ledsen över någonting, som man kanske inte förstått vad hon menade i samband med att hon är trött eller liknande, det blir något tokigt och hon blir ledsen, för det är klart man kan bli när någon inte alls förstår en! Men när jag då pratar med henne och frågar, och en liten stund senare så säger hon "nu är jag inte ledsen mer" "först blev jag ledsen för att.. sen blev jag inte det med för nu.." !!! Till exempel på kvällen vill hon dricka varm mjölk, vilket jag inte hämtar till henne innan hon gjort sig klar med tandborstning och toa (kan bli så tokigt annars om man dricker en massa på kvällen.. ), vilket hon inte alltid tycker sig behöva och blir kanske ledsen (om hon är trött framför allt) vilket sedan snabbt går över när jag berättat varför det är så, visat att jag förstår henne och väntar en liten stund, då vill hon helt självmant gå - och är glad, vilket hon också känner och kan beskriva!!!

 

Felicia mitt älskade underverk

Finns inte ord för min kärlek till dig
all den lycka jag upplever och känner
all den stolthet som jag bär för dig
den oro som lurar
All den samhörighet jag delar med dig
och allt det fantastiska det är att vara mamma
Min ängel, min prinsessa och allra största skatt
Jag älskar dig i all oändlighet

Du är den vackraste som finns

Du är värd all jordens lycka

Jag tror på dig - du kan klara allt du vill

 

   

 

 

 

Älskade lilla hjärtat oktober 2009

Du är alldeles fantastisk precis som du är

Från dagen du föddes (och före det) har du mitt hjärta

Det finns inte ord för hur oändligt mycket jag älskar dig

och hur stolt och glad jag är över att just du är min dotter!

Den största gåva man någnsin kan få, är att få dela uppväxten och finnas till för dig


 

 

 

ANNONS
Av Johanna Widoff - 18 september 2012 10:35


Sen kväll (dumma mig) och tidig morgon utan att egentligen få någonting gjort. Lite nyhetsmorgon, lite plock... Felicia ville upp och kramas, frukost och lite barn tv (testade det istället för film, lyckades pricka några fina program i alla fall.)

Vill inte gå till dagis, vill bara vara hemma med mamma och leka... Vill rita, vill spela spel, vill.. bara vara hemma med mamma! Kompromiss - gör sig klar, spela ett spel och lägga pussel innan promenaden med hundarna mot dagis.


Det är något alldeles visst med den stunden. Den friska morgonluften, den nya dagen som vaknar... Felicia som pratar och frågar om allt och lite till, det lilla äventyr som börjar utanför dörren och allt det fantastiska som kan hända längs den lilla vägen bara till dagis. Det ger ett leende på mina läppar!

Hålla handen, klättra stenar, plocka upp och titta på, fråga, skratta lite, hitta på en lek, hålla handen, prata om något... Det tar säkert minst en halvtimme att gå, men det får gärna ta den tiden, jag gör gärna morgonen för att den stunden ska få plats! Du och jag, vi tillsammans min lilla skatt! <3


Bamsekramar och pusskalas innan Felicia sätter sig i samlingen eller går och leker med de andra barnen. Jag längtar hela dagen tills jag får hämta hem henne igen! Men idag blir det en farmor som får hämta. Jag måste väl vara snäll och dela med mig lite ibland av världens goaste lilla solstråle! ;-) Jag ska passa på att plugga hela dagen (och så sitter jag här..!) Kanon, toppen att ta en hel dag och bara plugga, utan tanke på dagis tider och så, annars vill jag ju inte behöva ha henne där så sent, och med en gofis hemma är det svårt att koncentrera sig riktigt jämt.


Ja, lika bra att sätta igång med allt!


Tjingeling!





"För tre år sedan"... Men det håller än..! :) Ibland blir det jag skriver verkligen både bra, riktigt och hållbart.

http://mylife-mydreams.bloggagratis.se/2009/09/18/1998519-en-plats-i-nagons-hjarta/

ANNONS
Av Johanna Widoff - 17 september 2012 21:00

Molnen svävar fram över himlen, de starka höst vindarna river och sliter i trädens grenar, rufsar håret och gör luften härligt frisk och sval.


Felicia och jag har både lyckats städa av lite här hemma (plocka undan, dammsuga, tvätta 2 maskiner + hänga... disken/köket tog jag i morse före skolan) och sitta och både mumsa lite mellis och leka på golvet... Så härligt! Jag vill och försöker vara (träna på!) att vara här och nu, precis där jag är, vare sig det är jobbet, skolan eller, framförallt, hemma med tjejerna! Det är viktigt att ta vara på alla de små stunderna, vad det än är, göra sitt bästa i det och växa genom det som man kan lära sig.


Just nu är det mycket som rör sig och stormar inom mig. Inte bara höstens antågande och den förändring som den kommer med, utan även allt annat som händer och sker. Planer att ta ställning till, planering för att vardagen ska gå ihop. Plugg som ska göras och uppgifter som ska in (det är en himla stress, även om det är jag själv som bygger upp den). Allt som jag vill göra, allt som jag vill bli och vilsenheten i vad som händer när skolan är slut...



Jag tror ingen av oss ville att veckan skulle ta slut igår. Vi hade gärna pausat, spolat tillbaka, tagit en vecka till.. Och visst får man väl drömma, önska, längta och sakna! Det är ändå skönt att vara hemma och både Felicia och jag uppskattar våra egen stunder vi får varannan vecka, bara hon och jag. Jag behöver tid till plugg bland annat, tid till mig (haha som om..) och tid att vara bara.. Men saknaden finns alltid där och det finns inget som kan fylla det tomrum vi alla känner, när det är just tomt...!
Vi hade det så himla bra! <3 Ute lekar i den ljumma höst solen, skratt, bus, kramar och en massa tok som bara vi kan hitta på <3 Hela familjen fick flera dagar ledigt tillsammans, då vi åkte på kryssning med min härliga fina släkt (tur och retur till Helsingfors, där vi också fick en dag i land). En solig och varm dag i Gävle på strömvallen med fotboll och trevligheter. Blåst och bus på marknad i Gästrike hammarby... Varma myskvällar med kramar, film och gos till tända ljus och film under lurviga filtar. Allihop huller ombuller i soffan bland kuddar, barn och hundar. Åh vad jag älskar det!


Myspys i Högbo, solsken, fågelsång, söta djur, glada barn... En alldeles underbar dag! <3


Några bilder från kryssningen...

Felicia som har koll på hur stor hon är, kvällssol från båten. Bilder från turen i Helsingfors...

   

På båten, i staden, tillsammans över alla berg och hav <3

Felicia som leker i bollhavet/lekrummet på båten, en mås på promenad, Felicia dansar lite,

solsken, Ville Viking, mera dans .. ...

Maten fotade jag knappt.. ovanligt :-P haha Men G O O O D var den!!! Första kvällen åt vi tre rätters, frukost bufféer, ja, vad säger man!? (tjejerna var facsinerade, det fanns till och med prinsesstårta, till frukost!) Lunch på stan, Middags buffé, även den.. huuur mycket som helst att välja på, verkligen någonting för alla! Ännu mer gott alltså, efterrätter, kallskuret, bröd, kött/fisk, sushi, kykling, räkor... Allt!

 


O'Learys cup i Gävle. 3 på plan, 1 i mål (vi var utan avbytare) 10 min matcher... Jag gjorde i alla fall mål!!! haha Kul var det, springa, sparka boll, leka med tjejerna, picknicka i solen, bara njuta och vara..!

Sen blev det mys kväll för hela slanten <3

 


Som vanligt när jag ska försöka blogga skriver jag lite när jag "har tid"... Igår, idag, nu på kvällen... Fick kramas med en kramsjuk hundis idag som (stor som hon är Ronja) skulle ligga i mitt knä/på min arm och bara gosa. Tänk så fina hundar vi har!!

Felicia har lekt med allt och lite till här hemma <3 Först ska hon inte med ut när hundarna ska rastas, och sedan får jag greja för att alls få in henne igen :p Lilla skrutt! <3 Solskenspromenad i skogen, där man alltid kan hitta lite av varje som är kul ;) Studsmatta och äppelplockning på baksidan, så nu har vi paj och jag håller på att torka äppelbitar också ;-) Gott gott!

Potatis / ångkoktamorötter och broccoli med köttbullar och sås till middag. Gott och en av Felicias favoriter! Skruttis sover. Nu blir det paj med lite glass och CSI med Älsklingen. Imogon plugg plugg och mera plugg hela dagen! (och träning!!!)


Sov så gott

Av Johanna Widoff - 8 september 2012 22:20



Det är något alldeles visst med att vara ute i naturen en solig, halv sval höst dag.

Luften, färgerna, hela känslan i kroppen är bara så härlig!

Ännu bättre blir det när man dessutom får spendera tiden med absolut underbara personer!

 


Grilla korv, fika gott och skratta tillsammans i trevligt sällskap :-D

Så värdefullt!

 


I skogen kan man hitta både det ena och andra...
En "liten" Groda lekte med oss en stund, mycket facsinerande tyckte Felicia!
Ronja och Felicia  mumsade blåbär ikapp.

Vi utforskade, upptäkte, tittade, hoppade och klättrade.

♥ Hand i hand och sida vid sida - du och jag min älskade lilla skatt 

 


Nya fina tavlor som Älsklingen hittade förra veckan och tyckte skulle passa hemma.. :-)

Och båda tavlor passar verkligen bra hemma hos oss också!! 


Jag har en liten katt som heter Myran.  Det är en busig liten katt, Myran. Som både jamar och låter. Hon älskar pannkakor eller köttbullar, bullar och frukt och annat som kan vara gott ibland, russin tillexempel.

Myran tycker om att gå promenader och utforska saker, speciellt små kryp, och plockar gärna blommor, stenar, pinnar och andra saker som kan vara fina som man hittar ute. Bär också så klart, men då är det viktigt att äta upp de på en gång. När man är ute får man gärna klättra mycket på stenar och gå i skogen, eller till en lekpark, där man tillexempel kan gunga eller åka kana och leka i sandlådan där man lagar tårtor och bygger torn (som man måste riva).

Myran älskar att höra sagor och att sjunga och att berätta saker (då måste man bara säga "Mamma vet du en sak" minst fyra gånger innan man faktiskt kan säga vad man ville, och mamma svarar alltid alla fyra gånger "Ja Felicia"), att dansa också. Kramas är så klart någonting som man ska göra många gånger om dagen!

Ganska ofta vill Myran rita eller pyssla med saker, som att klippa, det är så roligt! Då ska helst någon få "skapelsen", men först måste man "knacka hand", för det är så busigt kul!

Det är fantastiskt egentligen så mycket min lilla katt kan göra, och hur ofantligt mycket som jag tycker om henne! Så många saker som hon kan, så mycket hon har att prata om och berätta är himlans fint också, vilket gör att jag i min tur också har så väldigt mycket jag skulle kunna skriva om...

Annars, när man precis inte är en katt som heter Myran, så kan man leka att man är en mamma/mormor och ett barn, gärna en syster i någon ordning, och då gör man olika saker, och på olika sätt, för det är ganska viktigt. Då säger man "barnet..." eller "mamman..." innan man fortsätter förklaringen till hur leken går till och vad man ska göra...

 

Jag tycker väldigt mycket om att ha en liten katt som heter Myran! För min lilla katt är väldigt mjuk och gosig. Det är en snäll och fin katt som mest jämt är glad och hittar på en massa roliga saker. Ibland blir katten ännu mindre än att den är liten redan, och ibland växer den så snabbt att den blir stor.

Det är väldigt spännande att ha en liten katt som heter Myran, för det händer alltid en så massa spännande saker då, och jag får lära mig så många nya härliga saker! 

Jag tror att min lilla katt är den allra finaste och bästa lilla katt som finns!

Hon är så speciell, så duktig, så klok och så charmig att jag bli alldeles varm hela jag!

 

Här kommer föresten en bild på min lilla "Myran" när vi var ute i skogen och klättrade på stora stenar (och hoppade) och klappade grodor, åt bär, höll handen och skrattade en väldans massa, hon och jag 


   


Imorgon är en ny dag, men andra spännande saker, så nu är det dags att sova, så att jag orkar ut på nya äventyr (och en massa plugg!!!) Snart är både helgen och den här veckan slut, och jag tror vi både längtar och ser fram emot veckan som kommer...!


*så oändligt saknad*

Av Johanna Widoff - 7 september 2012 21:28

 

Med barn får man älvstoft och stjärnglans,

sagor blir sanna, drömmar slår in,

med barn är allting möjligt

- dem är livets underverk och dyrbaraste skatter!


 


Sensommar sol. Begynnande höst.

Jag har alltid älskat hösten, jag älskar hösten.

Regnet, ljuset, mörkret, den friska svala luften,

de prasslande, färgsprakande löven. Underbart!

 

 


Förra veckan var alldeles underbar, full av glädje, kramar, skratt, närhet, bus och mys. Som vi mår bra tillsammans! Jag är lyckligt lottad! Jag känner sådan ödmjukhet inför de liv jag fått äran att vårda! Jag bär sådan tacksamhet för närvaron i deras liv. Det finns ingenting större eller vackrare, kan det vara sant att jag får älska er?!
Mitt hjärta svämmar över för erJag är djupt imponerad och stolt över er! Ni är alldeles enastående, viktiga, älskade och underbara - precis som ni är! Ni kan allt som ni vill och är värda all jordens lycka!

 

 


Fick en så fin kommentar idag när jag hämtade skrutt på dagis, fröknarna är så fascinerade av Felicia som alltid är så glad. (ja hon har och kan så klart visa på humör också och ledsen blir hon om hon slår sig eller någon beter sig illa emot henne!) Men just över lag är hon alltid glad, positivt inställd och tillfreds, med på det som är eller ska göras. Nöjd med att sitta mitt ibland allohop och leka med sitt, sitta nerklämd i soffan bland alla andra, med varsina böcker, i sandlådan bakandes små tårtor och annat... Det värmer i mitt hjärta att höra och jag blir stolt, inte bara över Felicia, utan även över m i g  s j ä l v, hon är ju en del av mig och jag har faktiskt hjälpt, visat och stöttat henne till att bli den hon är..

Genom mitt sätt att vara med och mot henne, genom närhet, respekt, genom att lyssna, ta mig tid, ge och dela, så har hon faktiskt utvecklats till den hon är! Sen har så klart flera andra fått vara del av detta och Felicia själv och den lilla person som hon är! Men det är ändå lite fantastiskt! :-D



 


Bilderna är från idag och några ifrån förra veckan (när vi var ut och kikade på insekter och myste i skogen). 

Klockan är mycket och det har varit fullt upp idag. Massor av plugg, görande och fixanden och däremellan dagis promenad, mat, funderingar, solsken och kramar...

Jag vill gärna skriva om mer saker, om fler tankar, om hur saker är bli görs.. Om vad vi lär oss i skolan, om uppfostran och god mat eller träning... Men just nu hinner/orkar jag inte tänka på allt och inte har jag tid heller! Har lite stora arbeten i skolan som ska göras, en massa räkning som ska bli av och sen vill jag hinna med både min härliga familj (och gärna mig själv till på köpet).

Nu väntar sängen för nu orkar inte huvudet med mer för idag. Imorgon står en härligt solig tillsammans dag på schemat, helg är härligt!


Ord är vackra, starka, mjuka.
Ord är mäktiga,
därför skall de yttras varsamt.
..Mina ord

 

 

Vissa dagar är man helt enkelt lite vackrare än andra. Några dagar skimrar det liksom igenom, precis som om man funnit något, vet svaret på ev gåta, bär på en hemlighet, eller bara har fått skratta lite extra.. eller något sådant. ;-P

 

 
Varje ny dag bär nya möjligheter och jag vill möta dessa med öppna armar...

Av Johanna Widoff - 4 september 2012 20:59


Vilken dag...
Härlig morgon, tidig, det där speciella lugnet före alla vaknat... Vanligt stök, frukost och en kramig tjej som gärna helst sitter i knät.
Hund promenad medan älskling tog dagis lämningen.
Övningsköra, bara mysa, äta god lunchoch kika runt. Fick med två par fina skor hem :-) dels nya Ecco promenad skor och ett par "roligare" att ha i skolan om jag ändå cyklar dit.

Sen plugg, musik popp, eftermiddags mys med skrutt (måla och pyssla), lång powerwalk med hundarna, så enormt skönt!
Och ännu mer hjärtegott ;-) Felicia och jag har lagt pussel, spelat spel, pärlat, ritat och bara suttit och varit tillsammans <3 små prat, skratt, förklaringar till vad det är och andra härliga påhitt... Absolut det bästa som finns! Ta sig tid, ha tid, vara här och nu. Oerhört viktigt!

Det här med tid och att vara där man är, är verkligen viktigt! Vara närvarande, visa att man lyssnar och framförallt att man vill vara just där man är. Det känns och märks annars.

Strax blir det te och mys med älsklingen, imorgon väntar strikt pluggande följt av promenad och middag med sällskap :-)
Torsdag mera plugg, på eftermiddagenska Felicia och jag iväg på lite bus :-)

Hjärtat sover gott efter massa sagor varm mjölk och kramar, i mammas säng.
Närhet är viktigt! Läser en blogg där nära föräldraskap, samsovning och annat runt "den slags" föräldraskap står i fokus, en slags syn på barn, utveckling, föräldraskap och hur man "tacklar det" är centralt.
Intressant varm klok blogg med massor av nyttig läsning, helt i mina tankebanor kring barn och föräldrar och hur jag vill förhålla mig till det.

Jag tror inte på begreppet "trots", utan mer på utvecklingsfaser, där jag som förälder kan hjälpa eller stjälpa mitt/mina barn med hur jag bemöter och bejakar eller förstår deras behov i utvecklingen.
Felicias surmulna miner, putande underläpp och bestämda utryck gör det intressant och får mig att vilja krama om henne. Men hennes känslor måste tas på allvar. Jag uppmuntrar att hon beskriver sin känsla så jag förstår, sen pratar vi om det som hänt.

Hade tänkt skriva mina tankar mot de teorier som tas upp i några av de här bloggarna, men nu har jag inte datorn med länkarna, så det blir en annan dag...

Imorgon ska jag ringa runt lite och kolla upp inför praktiken som snart börjar. Mycket nu! Men på något sätt ska det gå ihop sig!

Börjat läsa en riktigt intressant bok om energi och hur man påverkas eller kan styra hur man mår till det bättre eller sämre med hjälp av det. Ser fram emot att gotta ner mig mer i det!

Nu ska jag sätta mig och läsa/titta/kramas en stund innan sängen väntar. God natt!

Av Johanna Widoff - 3 september 2012 21:01


Lite om dagarna som varit... 

 

Fredags mys.. Härligt morgonstök, långpromenad och snabb handling av div. Dagis, plugg, intressant lektion i skolan och sedan hem för att göra oss klara för bio mys deluxe. :-D Strosa på stan, äta god mat, bara mysa och gå på bio premiär.. Hemma igen fortsatte myset på bästa sätt med bästaste familjen och fantastiska flickor!

 

Lördags godis...
Pysselrummet med pennor, papper, färg, saxar och lim. Små hus med figurer, djur, mat och möbler. Docka och vagn med tillbehör. Studsmatte hoppning, skogspromenad, följa John, sura äpplen. Stoj och skratt, lek och bus. Lekar, små prat och härliga frågor eller förklaringar.
Skrattiga bus barn och saker överallt. Jag kommer ha att göra med att plocka ordnig (förhoppningsvis med hjälp, för hjälpas åt ska man göra) men som jag tycker det är härligt att ha huset fullt av charmiga söta barn!!

 

Övningskörning, lite handling (mat, nya byxor till mig...) och mys pys kväll hemma tillsammans med familjen.
Jag är så lyckligt lottad som har er i mitt liv, för all den glädje jag får dela med er, för all den kärlek som mitt hjärta bär och som ni ger åt mig.
Finns inte ord för hur härligt det är att bara vara, vi, här och nu, tillsammans. Ren kärlek!


Söndag..
Familje dag, alla lediga. Städ, små plock och bara vara. Hjälpas åt, prata, göra sitt...
Viktigt att få del av både hemma sysslor och skoj, känna att man är del av något, viktig och behövd. Gemensamma prestationer och att man åstadkommer något...

Badhus bus och plask. Vi delade upp oss lite, vilket är skönt och behövligt ibland. Lite egen tid, lite göra det man vill, tid på tu man hand kan vara värt mycket! Sen busade vi så klart alla tillsammans, skrattade och tokade en massa <3 Fikade, lite gott kan man unna sig när man härjat runt! Jag fick till och med simma en halvtimme i alla fall. :-)


Begav oss hemåt frammåt sen eftermiddagen, "mixade" iordning fruktsallad och hade det lugnt och skönt hemma.. Pyssel och annat små göra innan en god middag och kvällsmys där vi fick besök av mamma och pappa / mormor och morfar. :-D Glada tjejer!

 

Felicia blev lite firad med paket, och självklart fick storasyster en liten sak också :-) En fantastisk bok som jag hittat och tipsat mamma om "smarta små upptäcker naturen" blandannat, samt ett insektsamlar kit, som vi invigde idag ;-) Perfekt en solig och varm dag som idag.


Måndag och ny vecka.
Efter ett toppen avslut på en strålande vecka, började även nya veckan med glans. Härligt gosig morgon. Solsken, värme (!!) och massa bus. Promenad med insäktsjakt, bärplockning och fika. Skratt och tok längs vägen - härligt!

Pussel, pyssel och annan inne lek. Jag intog köket och lagade fetaost fyllda biffar med sås, potatis, ångkokta morötter och broccoli. Mums mums!
Sen ville Felicia bada :-) Så satt med henne medan hon plaskade och sedan blev det kvällsmys och hopp i säng efter vi vinkat av mormor och morfar..


I veckan har jag funderat en hel del på delar av bloggar som jag läser, funderat över föräldraskap, mötet mellan föräldrar och barn, relationer. Vilka känslor som kan uppstå, vailka känslor man framkallar.. Hur man möter varandra, betonar, talar till varandra och vad som då händer i relationen.


Man kan aldrig mäta en relation mot en annan, eftersom varje relation bygger på de två individer som den innefattar. Vem dem är, var dem är, vad dem behöver och hur dem möter varandra, vad dem ser i varandra. Detta är högst personligt och individuellt.


Jag älskar Daniel som jag inte älskar någon annan, han är en fantastisk pappa, sambo, vän.. Även om jag många gånger inte håller med honom, eller tycker kanske till och med att han skulle gjort på ett annat sätt i någon situation. Så imponeras jag också många gånger över hans styrka, hans mod, hans värme, engagemang och hans sätt att tänka och tackla. Många gånger kan jag önska att jag delade några av hans förmågor.


Jag älskar Felicia, våran underbara lilla dotter, som jag inte älskar någon annan. Jag älskar hennes visdom, nyfikenhet, hennes vilja och hennes sätt att vara nöjd och tillfreds i det lilla, precis nu. Jag älskar hennes energi, hennes bubbliga skratt och all den charm hon har och utstrålar. Jag älskar allt som hon är, det finns inte ord för det...


Jag älskar mitt hjärtebarn, som alltid kommer att vara mitt hjärtebarn. Jag älskar henne för den plats hon har i mitt liv, för allt som hon har lärt mig, för allt som vi byggt upp tillsammans. Jag älskar henne för att hon är en helt otroligt fin syster, för att hon är en enastående person. Så stark, så klok, så omtänksam och lyhörd. Hon vill väl, men hamnar ibland ikläm och blir lite osäker...
Jag älskar henne för allt som hon ger och delar med sig av, för alla minnen som vi delar och alla förhoppningar vi ser fram emot!


Jag älskar mina färldrar och systrar, mina underbara svärföräldrar och min svägerska. Jag har fantastiska vänner som jag känner både mer och mindre, men som jag hoppas kunna lära känna mera väl.



Felicia sover och jag ska krypa upp i soffan med älsklingen <3 Imorgon är det dagis, plugg och annat kul som står på schemat. Förhoppningsvis övningskörning och nya skor! :-D

Bilder får komma en annan dag och resten av det jag påbörjade svammla om idag också ;p


Sweet dreams!


Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Familia Omnia Mea     med Blogkeen
Följ Familia Omnia Mea     med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se