Familia Omnia Mea

Alla inlägg under januari 2013

Av Johanna Widoff - 31 januari 2013 11:23

Fokus!


Tänk att det ska vara så svårt ibland.. suck! Men ja, så är väl vissa dagar. Andra kan ju vara så ohyggligt produktiva, nyttiga och så vidare. Antingen eller?!



Efter morgon gos, ljus och lite sådant lämnade jag skruttis på dagis och gick med hundarna. Trött i morse. Röjde runt lite hemma snabbt, just för att jag vet att det är lättare att sitta med mitt sedan. Det är någonting med ordning som skapar ett lugn. (inbillning eller fler som känner så?) Jag vill inte ha saker överallt och veta att det är en massa annat som också ska göras, för då blir liksom ingenting gjort ordentligt - det drar energi på något sätt.

 


Jag läser fyra kurser nu, heltid. Tjocka böcker, många frågor och ett gäng prov och uppgifter längs med. Till det kommer praktiken (som ska kontaktas nästa vecka) som ska läggas upp på något bra sätt.. I och med att jag läser flera kurser, självklart med viktiga lektioner, förrutom mina distans kurser då, så vill jag i god tid se hur man kan lösa det bra så att allting går ihop.



Det som är bra med mina kurser nu är att de överlappar varandra. Går "hand i hand" och berör många gemensamma saker. Skönt på så sätt att jag, förhoppningsvis, får nöta in det riktigt bra genom upprepning, paralleller och en ännu djupare förståelse för hur allting hör ihop osv.

Dock är det många termer, latinska ord, läkemedel, olika behandlingar och sådant som kan bli lite mycket. Jobbar mig uppåt från cellens organeller och hela kroppens uppyggnad och alla funktioner, mot sjukdommar, orsaker, behandling, medicinering och rehabilitering. Det är så himla spännande och hur intressant som helst! :-)

 

 

O R D .

Ord kan trösta och vara helande.

Ord kan skapa trygghet och ge tilltro.

Ord kan bringa styrka och frammana mod.

Ord kan omge kärlek och förmedla förståelse.

Ord kan vara stora och bullriga, eller små och försiktiga.

Ord kan ha flera betydelser och bör alltid yppas med varsamhet.

Ord är kraftfulla vapen och ömma smekningar.

Ord är allt och ingenting.

 


Lite mera plugg hinner jag med över lunchen innan mina favoriter ska hämtas hem för mys och bus i eftermiddag.. :) Senare kommer en vän över på fika och häng och en annan har jag bokat träff med till nästa vecka då det finns lite mer luckor och svängrum att leka på.. Man får prioritera och välja. Ibland är det svårt att få allt att gå ihop, för så kan det ju vara. Alla har mer eller mindre i perioder, det är ju så livet är. Man har stora ambitioner och mycket man ska och vill hinna med och behöver.

 

Tjingeling så länge!




Av Johanna Widoff - 30 januari 2013 21:15

Alla dagar kan inte vara toppen dagar,

men det behöver å andra sidan inte betyda att det inte varit bra dagar...


Idag har sista arbetspasset för månaden gjorts, får se hur mycket som väntas nästa... Men det får nog bli lugnare på den fronten till fördel för plugg, välmående, familjen, och ja, sådant. Mycket läsning och flera uppgifter som ska in, snart, eller relativt snart. Jag har hellre tid att läsa och skriva på min nivå än att nöja mig med mindre när jag vet att jag kan.

Kunskap och kompetens är viktigt, och det ena får man inte utan det andra. Ingen kompetens utan faktiskt kunskap och ingen kompetens utan praktisk kunskap, det handlar inte alltid bara om vetande, utan om förståelse, samband och slutledningsförmåga, iaktagelse och sådant.


Idag har jag ängnat mina tankar åt viss reflektion och några kloka råd och meningar. Dessutom har jag åstadkommit en del pluggande, trots att jag varit ovanligt trött på ett mycket ouppskattat sätt av mig själv. Jag vill vara full av kraft och energi, nog för att man inte alltid kan vara det... Jag gav mig själv förmiddagen "ledigt" och bäddade ner mig i soffan med ett gott te. Skönt så! Önskar dock att jag haft lättare att känna mig okej med det och kunde slappna av mer på dagen för att vila ordentligt, när och om det nu behövs (som då). Jag vill så mycket ibland!


Jag tror på att få tilltro, att få rymd att prova, försöka och att själv upptäcka och lära. Jag tror på frågor, nyfikenhet och att vara tillåten att utforska, känna och undra. Livet är stort och fantastiskt och det finns så mycket att tänka och tycka över där i.

Felicia är frågvis och undrar och funderar. Det är så härligt! Och vissa dagar liite jobbigt när man ska svara på samma sak, gärna flera gånger.. :p haha Eller när promenaderna mellan dagis och skola blir allt mer utdragna, bara för att mina bushjärtan vet att dem kan, de får och det är helt okej.. Även om man vissa dagar gärna bara skulle pinna hem för att, jag vet inte egentligen..? Man kan ju inte vara på topp jämt, i alla fall inte i massa minusgrader, snö plask och sådant. Fast samtidigt njuter jag och ler med hela kroppen åt deras stora glädje, upptäckar anda, nyfikenhet och fantasirikedom! Det är ju preciiis så som jag vill att det ska vara, bara det att jag nästan glömmer bort det, lite grann, ibland..




Var inte rädd för mörkret
ty ljuset vilar där.
Vi se ju inga stjärnor
där intet mörker är.

I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill.
Ty mörkret är allt, som ljuset
med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
Var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

Av Johanna Widoff - 28 januari 2013 10:00

Goood morning monday!


Felicia är på dagis efter morgonstöket med frukost och annat. Lilla gobiten är så fantastisk så jag vet ibland inte vart jag ska ta vägen! Kloka fina barn! <3 Hon valde kläder igår och la fram själv, liksom hon lägger fram ett halsband, hårspännen och tänker till vad hon ska ha och vara fin i morgonen efter. Skrutten är bättre än jag på det där tror jag :p haha (men nu ska jag bättra mig vad gäller att använda de fina kläder jag faktiskt har och variera mig mer, för tänk vad det kan göra för dagen att "klä upp sig" lite, som inte alls egentligen behöver vara på ett märkvärdigt sätt) Sen tänkte hon minsann inte åka vagn i morse, utan skulle gå själv. Mycket så nu och det är jätte bra att hon vill, samtidigt blir det inte samma raska promenader som jag tycker är bra ibland. Man får skynda långsamt vissa gånger.. En härlig stund i alla fall att gå och hålla handen. Nu när det är snövallar längs sidorna kan man ju inte gå på vägen, så det hoppas, balanseras och klättras, allt medan det sjungs och pratas om vartannat.


Tänk att allting kan göras till en sång, och att det mesta som är fint rymmer magi av något slag. Så världen kan vara underbar! Jag är så stolt över Felicia, och över mig, över oss! Tänk så bra vi gör det tillsammans! Hon och jag <3

Ofta får jag beröm och möter leenden när någon möter Felicia som mest jämt är så glad, pratar och frågar, eller sjunger och dansar en liten sväng, bara sådär. Ofta får jag höra, känna och märka hur "lätt" hon är, hur trygg hon är och hur klok och förståndig hon är. För visst vill hon en hel massa själv - som så klart uppmuntras och stöttas! Och visst kan hon bli sårad, frustrerad eller ledsen om det är orättvist, blir fel osv. Då är hon inte kompis mer och så gömmer hon sig i sin säng ibland. Men är det någonting som inte alls går, just nu, så kan man säga det till henne, berätta att så här är det nu, men sen.. Tillexempel, och hon förstår och lyssnar på det! Det är inte så att allting går under eller hon börjar stor skrika eller så, som jag vet att andra barn kan reagera med.

Då kan jag känna att jag har gjort det så bra. Jag har alltid gett kärlek och närhet och visat och funnits på ett sätt som har stärkt, låtit utveckla och givit henne självtillit, förståelse och så vidare.. :-)


        

 

Läst en blogg i helgen om hur kloka barn är, hur dem har sitt eget sätt att säga saker på och de behov dem uttrycker, men vi vuxna gärna missar i stressen och allt.. Många vuxna glömmer bort, växer ifrån eller missar att se och förstå barnens sätt att uttrycka känslor, förlåt eller behov på. Det är inte alltid så farligt att det blir fel, även om samvetet bränner och svider ordentligt efterråt, så länge vi stannar upp, tänker efter och kan lära oss någonting av det. Visa våra barn att vi också kan göra fel, be om ursäkt även vi, och inte bara kräva det av dem.

Vi måste kunna tänka oss in i och ibland förstå vad för situation barnet faktiskt kan hamna i, vilka känslor som krockar och att dem, liksom vi kan behöva ha sina känslor ifred i bland, tills de själva är redo. Ytterligare en viktig faktor i det här är ålder och utveckling, då man som barn har känslor precis som vi vuxna, men ännu inte hunnit förstå hur allting hänger ihop eller fått ord för att uttrycka allting...


Barn är så enormt kloka, dem bär sådan visdom, ärlighet, kärlek och enkelhet inom sig. Medan vi växer upp tappar vi så mycket av det enkla självklara och krånglar till det så mycket, tänker för mycket, istället för att bara se det för vad det är, eller bara fråga när vi undrar över någonting som verkar annorlunda, konstigt, obegripligt, roligt eller vad det nu kan tänkas vara som man är nyfiken på..


Spelar klassisk musik och klockan tickar från spiselkransen, hundarna la sig gosigt i soffan efter epromenaden och här sitter jag.. Ska doppa näsan i pluggböckerna och läsa på det sista inför imorgon så att jag är "ledig" från skolgöra i eftermiddag. Sen blir det säkert lite läsa ikväll, bara för att det är så intressant!


Nu ska jag plugga vidare och dricka mitt goda te. Väck med tråk förkylningen så jag får/kan börja träna igen! Blir så rastlös när jag inte får svettas, ta ut mig och pumpa energi - just love it and I want it!

Av Johanna Widoff - 27 januari 2013 20:32

Vilken helg det blev!

Förkylningen slog till i alla fall och det blev feber, mindre kul! Så torsdag och fredag var jag sådär pigg.. Felicia på dagis och jag fixade lite med det jag orkade under dagen tills snälla svärmor hämtade mig och sedan Felicia tillsammans.. Blev en mysig eftermiddag, men jag tog det lugnt!

Ibland har man tur jag jag hittade lite nya kläder huur billigt som helst och lite annat. Sen blev det bara mys för Felicia och mig! Love it!




I går lördag var jag fortfarande lite krass så det var skönt att fina svärmor lånat med sig hundarna hem så slapp jag tänka på dem.. Nu ligger de här brevid mig i soffan, stora snarkar lite med huvudet tätt tryckt intill mig

Felicia och jag växlade städning av lägenheten med att leka och busa.. Hon är så klok och fin våran lill tjej!! Ville gärna hjälpa till med både att torka och plocka.. Så mysigt när man hjälps åt!

Det känns det bra att involvera barnen så dem vet och kan och är med på att man hjälps åt med sådant hemma! Felicia är alltid den som kollar om maskinen ska plocka ur och då får jag vänta med att hjälpa till så att det görs på hennes sätt :) Sen är det hon som trycker på knapparna på tvättmaskinen och är med sådär. Koll har hon också och vet var hon har lagt eller ställt saker! Lik mamma sin! Till skilland mot storasystern som med vissa saker är så sjuuukt lik sin pappa! Men det är ju lite mysigt också..



För att slippa få städningen så jobbig och så mycket på en gång är det jätte bra och skönt att ta lite i taget, och göra undan på en gång.. Ställa in i diskmaskinen eller diska av, att toska av där det behövs och lära sig både själv och andra att plocka undan och ställa tillbaka.. Då blir det aldrig jätte skitigt eller stökigt och går fortare och lättare att ta rätt på. Tipp topp! Då har jag ändå under en ganska lång period verkligen haft städning på låg prioritering (förutom inför att någon bjuds hem, typ :p) Plocka undan och dammsuga av golven, visst! Men dammning och sådant! Kvar nu är en liten genomgång av min garderob och förrådet i källaren där en massa bara "åkt ner", men det får tas lite eftersom eller någon dag när ork och tid finns samtidigt.




Det lyckades i alla fall bli en riktigt ordentlig städning vilket kändes jätte skönt att få gjort. (sammsugning, svabb, dammtorkning, badrummet osv) Skönt att kunna ta det i lugnt tempo på två dagar lite i taget.. Sen var allt klart i god tid och Felicia och jag hann ha massa mys stunder för bara oss också..



Felicia älskar sin nya sommarklänning som jag köpte åt henne och bor i den nu - gull fia! Hon har dessutom köpt en liten söt korg och fina ljusmanchetter med söta blommor i... Hon längtar efter sommaren, blommor, hallon som man plockar ute och att sova i en stuga, så vi gjorde en stuga och hade picknick i :) Sen satt vi där tillsammans, skrattade, små pratade och bara njöt av att vara vi tillsammans, i vår egen lilla värld.



Eftersom vi inte bara skulle få middags gäster, utan dem även skulle stanna över natten så blev det lite brödbakning också (vi hade inte så mycket mjukt dröd hemma :p ) Så det blev två lättbakade sorter, ett rosenbröd som endast jäser i 30 min på plåt som är ett lite ljusare bröd och frukostbröd med havre, som jag spetsade med lite aprikoser och russin. Mums!

 


Felcia åkte till farmor och farfar sin senare på eftermiddagen för att få vara där och mysa.. Då gjorde Älskling som kommit hem och jag oss klara för kvällen och snart kom syster och sambo och senare resten av folket. ;-)

Kvällen bjöd på många goda skratt och mycket tok! Ändå var det rätt lugnt. "Inget kalas utan kras" sägs det, men eftersom vi skulle varit fler (det är ju synd att allt jämt händer samtidigt, men det blir fler gånger!) hade vi plastglas, men ett blev i alla fall upp och ner vänt på golvet ;-p



Förkylningen var fortfarande inte jätte rolig, men jag orkade med ändå! Tack snälla ni som kom, ni är så härliga och fina!! Tack snälla snälla för det fina jag fick!! Och för att ni kom, det gjorde mig så glad!


    

Färgglada pennor och block till plugget, min fina ram som jag fick av systrarna


Här följer lite bilder från veckan:


Solskens stunder, både pulka mys, promenader och övningskörning


 


Lilla skatten min, sötaste prinsessan som är så fin och go <3 Bus i pulkabacken <3 Du och jag min kärlek <3



    


Bakning, lilla prinsessan med magi, i stugan

mera bakning och sen har vi det ganska fint och mysigt här hemma!




    


Det får räcka för nu, datorn är seg, jag trött och det går en film på tv nu.. Träning blir inte av eftersom jag inte är frisk än så jag tröstar mig med en liten glass istället ;)

Imorgon väntar dagis, plugg och en efterlängtad hemkomst <3 Nu ser vi fram emot en härlig vecka familjen tillsammans <3 




Av Johanna Widoff - 24 januari 2013 09:36

Solen skiner in genom fönstret och bländar mig nästan lite, men det är bara så underbart med solen att jag inte förmår dra för någonting.. Såg att gårdagens inlägg blev alldeles knas (från mobilen) men kunde inte komma åt det och fixa till det nu, så det får vara.


Redan igår kväll kände jag av näsa och hals med små stickningar, men, det är ingenting jag "låtsas om", jag varken är eller ska bli sjuk!.. :-p


Ingen klocka i morse och "sovmorgon", eller ja, att sova tills man vaknar, även om det är före åtta är liksom sovmorgon för en som är morgonpigg, och gick upp vid 6 igår! Felicia var vaken när jag kom hem strax efter nio och var också lite trött i morse.. Men det var mysigt att komma hem och kramas då <3  Hade en jätte bra kväll på jobbet, alltid lika mysigt där ;)


Älskling och jag var uppe och små pratade och bara var tillsammans på kvällen sen, sådana där stunder som är så viktigt ospeciella på något sätt... Vilket gör de så vackra.


Så, bara för att och egentligen fast inte, så fick Felicia vara hemma med mig idag. Vilken lycka det är att kunna göra så ibland, bara för att. Lilla go fisen är så bra så jag kommer, för hoppningsvis, kunna göra det jag behöver idag ändå! Så det blev en kort dagis vecka för henne, vilket hon inte har någonting emot... Leendet när jag sa det var i alla fall helt oslagbart, följt av en underbar bamsekram. Mammas hjärta och största skatt! <3 Även om dagis visst är bra och hon har sina kompisar där, så tycker vi båda två mycket om att vara hemma tillsammans.


   



datorn vill inte.. får vara de bilderna så länge dår de andra komma sen... :p



Av Johanna Widoff - 23 januari 2013 15:45

Vilka fantastiska solskens dagar :-D Igår var det jobb och massa promenerande hela morgonen (vilket inte alls var helt fel) jag lätt kunnat skolka igår eftermiddag, hämta mitt lilla hjärta och bara mysa i solen istället... OM det inte varit en viktig (och väldigt intressant) lektion med lab. :-) Älskar naturkunskap!Vet inte riktigt hur eller varför sådär men har känt mig "riktigt vuxen" nu.. Jag som inte alls gillar tanken på det och gärna låter bli att vara det så mycket... :-P I alla fall, den här vuxen grejen är ju relativ! Planera middagar och se till att barne har allt dem behöver är en sak. Sen nu, att kombinera heltidsstudier, delvis distans lagda, extra jobb, barn, träning och familj, det är ett litet pussel det! Men så br det känns att fixa det sen! :-)Igår, trots massa promenerande runt hela stan, körde jag ett utbyggt träningspass - hejja mig! Idag blir det dock vila (om inte power walk och pulka åkning räknas ;-)Men det är lite tröttsamt att vara vuxen också... Så när Felicia och jag kom hem och hade hjälpts åt med disk plock och potatis sprang vi runt och kastade boll, skrattade och hade bus kul som bara vi kan <3 Vilken kärlek!Efter maten kurade vi i soffan till en film innan det var dags för kvälls göra, saga kramas och god natt <3Igad har det inte varit lite heller, var upp vid 6 i morse för att gå till jobbet en stund, gick en liten powerwalk på vägen hem och kramades lite före dagis lämning... Våran stora lilla tjej kan skriva sitt namn!!! Stolt mamma <3Jag skyndade vidare till skolan där jag både fick skratta så jag grät och knappt ens förmådde bjuda ett leende.. konstigt det där.. Och himlans synd.Direkt efter lunch hämtade jag mitt lilla charmtroll för att ut och leka i snön- härlig känsla!! Sol i ansiktet, kyla som biter lätt i kinderna, glittrande snö och världens härligaste skratt. Du och jag tillsammans min älskling! Felicia sa att vi är bästisar hon och jag <3 Men hon tyckte också vi var lite ensamma utan fin systern hennes.. Snart hjärtat, snart är vi hela familjen tillsammans igen, som det ska vara<3Vi sprang där i backarna och åkte tills vi började känna oss små kalla och sugna på fika. Svärmor och bästa farmor gjorde oss sällskap, alltid lika trevligt! :-)Nu blir det jobb till ikväll och imorgon väntar hemma plugg och inlämning av uppg. Det är skönt att läsa sig förberedd till lektionerna och vara "i fas", känns kanon det här! :-)Sen ska vi ut mer och leka imorgon, skrutt och jag.Går inte med bilderna nu så de får bli senare...Trevlig kväll ;-)

Av Johanna Widoff - 21 januari 2013 16:15


Solsken, kramar, skratt och bus <3

Felicia och jag gick en lång promenad i solen efter lunch och det var riktigt underbart! Hundarna skulle rastas och min sista bok skulle hämtas.. Hade tänkt att vi skulle ut igen för att leka lite i snön, men min lill skruttis ville in istället så jag ska passa på att plugga medan hon kikar film en stund.

Vi har varit igång hela dagen i alla fall så.. Massor av lek, musik popp och så har vi städat tillsammans.


   


Jag mår så himla bra just nu. Känner ett lugn inombords, glad, pigg och tillfreds.. Trygg. Har kommit igång bra med träningen och känner / ser redan resultat på ett uppfriskande sätt. När mamma och pappa kom i helgen och firade lite grann fick jag fina träningskläder, som står på listan över vad som ska göras i veckan. Skit i skorna, jag ska springa!

Kommer fortsätta att växla styrka och kondition med olika övningar. Tänker inte sätta upp några förbud vad gäller mat, men planera mina måltider så att jag får i mig den näring som behövs. Det ska vara gott att leva, även om jag tänker försöka hålla det i huvudsak till helgen!

 

Här är tränings DVDn min yogamatta och vrist vikterna jag använder och håller i för extra arm träning


I lördags var vi ut på promenad och sedan kalas och trevligheter på eftermiddagen/kvällen. Jag fick en alldeles egen ny fin symaskin!!! :-D DEN ska också invigas i veckan har jag tänkt! Åh så glad jag blev!


Kurserna jag läser nu är jätte intressanta och roliga. Imorgon när skruttis är på dagis tänkte jag skriva en uppgift och idag ska jag läsa på inför lektion.. Senare i veckan blir det omväxlande jobb, plugg och tid med min skruttis. Tight schema så det blir till att planera och prioritera, för träningen vill jag hålla i nu så klart!

   

Cellen i genomskärning och en bild från microskopiering - så häftigt!!!


Igår blev det en riktigt fin söndag med bara ha det bra tillsammans
.. Felicia och jag bakade kärleksmums medan älskling poppade musik och hjälpte mig med en festlig spellista och sedan åkte vi ut tillsammans och kikade/handlade tillsammans. Jag fick köra så vi åkte lite extra, blandannat ut på landsvägen och lite små vägar där vi stannade och fotade lite, tyvärr bara med mobilen..

 


Nu har jag kramats i soffan med mitt lill hjärta, poppar musik att dansa till, och medan hon lånar datorn och ritar lite ska jag plugga... Soft bara vara dag ;) 


   




Hittade lite fint någonstans.. :)

Fantasi är förmågan att skapa inre bilder, känslor och föreställningar, i ett ögonblick då de inte upplevs genom syn, hörsel eller andra sinnen. Fantasi är psykets arbete som hjälper till att skapa. Fantasin hjälper till med att ge mening åt upplevelser och förståelse för kunskap; det är en grundläggande konstruktion genom vilken människor förstår världen, och den spelar också en viktig roll när man ska lära sig nya saker. 

Fantasin är sinnet där vi möter allt. De saker som vi rör, ser och hör smälter samman till en "bild" i vår fantasi.

Fantasi kan också uttryckas genom sagor som berättelser och fantasier. De kändaste uppfinningarna och produkterna skapades av inspiration från någons fantasi.

Barn använder ofta berättelser eller låtsaslekar för att utöva sin fantasi. När barn skapar fantasi, leker de på två nivåer: dels använder de rollspel för att agera ut vad de har skapat med sin fantasi, och dels leker de sin låtsaslek som om den vore en faktisk verklighet som redan existerar i den berättade myten.


 


Resten av em/kvällen spenderas på bästa sätt tillsammans med min vackraste lilla skatt <3 Mys kväll med älskling och intressant plugg! :-D

Av Johanna Widoff - 18 januari 2013 21:45

Det är nästan lustigt hur olika man kan tolka saker, och hur olika man kan reagera på ett litet ord. Att något så litet och oskyldigt, kan trigga igång sådana "väldiga krafter"…


Man tar en situation, som en tom ballong, någon tar den, blåser upp den så till bristningsgränsen… sen är det bara att vänta och se, smäller den, eller hålls luften kvar tills den liksom skrumpnar av sig själv med tiden?


Vad är ”ett bråk” och vad bråkar man om, vem är ”någon” och vad är den bidragande faktorn som gör att glöden alltid blossar upp? Varför får den aldrig falna, svalna, går svedan aldrig över? Går sotet aldrig att tvätta bort?




När ska människor våga mötas och tala ut om sina oskiljaktigheter, när ska man våga konfrontera och säga, precis vad det är man känner och varför. Tror ”folk” att saker löses upp i vattnet, när man går runt frågan ”som katten runt het gröt”? Det ÄR fel! Vill man ha en förändring eller lösa ett problem måste man V Å G A säga någonting också! Att möta det man är rädd för, att stå upp för det man tror på och att försöka lösa någonting som blivit fel – det är styrka, det är mod!




Det är svårt att inte små le ibland… När man liksom talar olika språk, står på så olika sidor att man helt enkelt bara inte verkar förstå, kunna lyssna på den andres språk, så hemskt tråkigt, att det bara blir som ett malande, men man kommer ingen vart.

Jag vet att jag skrivit det förut, det här om att v i l j a någonting – för det är ju vad det handlar om! Det och förmågan att förstå och kunna tänka sig in i någon annans situation, lite grann… Jag gör ofta så, försöker tänka mig ”om jag var i den situationen.. hur hade jag känt/tyckt/velat” och så vidare… Kan man det, vill man, och kan man hålla kvar någon god eller positiv tanke, då är man en god bit på vägen att faktiskt åstadkomma någonting!



Det är konstigt sådana gånger, när det är svårt att höra vad den andra säger, men man kan säga precis detsamma, där på sin sida, men, ändå så är det inte detsamma, för meningen tycks vara helt någon annan.

”När ska du förstå?” När ska du förstå att vi inte talar så olika språk som du tror. När ska du förstå, att dina tankar är dina egna och står bara för dig, för vad du än tror så är mina avsikter inte i närheten av vad du än föreställer dig. Det är så det alltid har varit.

Det som är ditt är ditt, det som är du är du. Det är så det är. Vad jag är, vad jag tror och vad jag står för, enligt dig, är ingenting annat än dina egna inbillningar av vad verkligheten faktiskt är.


Jag lever mycket hellre i min vackra fantasi, än i din mörka verklighet.


För jag tror inte att olikheter måste vara av ondo, utan att man kan välja att se det som är ljust och bra. Jag tror att man kan mötas och förändra det som man vill. Eller vara tyst för att man är för rädd för att mötas och sätta ord på vad man faktiskt känner och tror på.

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30 31
<<< Januari 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards