Familia Omnia Mea

Alla inlägg den 24 april 2013

Av Johanna Widoff - 24 april 2013 11:15

April väder var det ja... ;-p

 


Det går en stund mellan gångerna det skrivs, men så kan det vara när livet får ta plats och annat får stå i centrum. Familjen, plugget, sömnen, träning och annat sådat tar plats mer och hellre än dator tid... Men, en liten uppdatering är kanske på plats ändå.. Jag tycker om att skriva och det är skönt att sätta ord på tankar och känslor, rensa upp, belysa, eller bara få ur sig.






PLUGGET: Sista praktiken är avslutad.. Det var oootroligt roligt, givande, spännande, lärorikt och himlans kul, jag ville inte sluta! Jag har tagit blodprov och massor av annat, och dessutom själv fått instruera och visa andra praktikanter det jag lärt mig.. Jag har tagit för mig, pratat och sett mer av olika arbetskategorier och gått mycket på egen hand och fått kanon fina omdömmen! :-D

Nu är det bara slut spörten kvar med några prov och uppgifter som ska in - sen är jag liksom klar! :-O (och det ska så klart firas, ordentligt!!)

De senast inlämnade uppgifterna har jag fått tillbaka med kanon fina omdömen. Nästa vecka skrivs sista provet i en kurs, en uppg och ett prov kvar i nästa och den sista en pågående plus slut examination i två delar kvar.. 






KÖRNINGEN: Övningskörningen blir väl lite mer sporadisk än vad jag önskar att det blev, men när jag kör, då kör jag bra tycker älsklingen och han blir lite imponerad!! (själv tycker jag också att det känns himla bra och att det rullar på.. haha kul jag! :-p ) Jag backar, runt hörn till och med, planerar körningen inför korsningar och rödljus, läser skyltar, kollar speglar, med trafikanter och fartgupp.. Dessutom fickparkerar jag och håller koll på högerregler och annat. Lite mera läsning på klurigheterna så är jag snart "good to go"! :-D

 

 

FAMILJEN: Är ändå det som tar mest plats och det som är allra viktigast! Försöker planera in så mycket tid tillsammans som bara är möjligt, mycket vara ute, pyssla, hitta på, turas om och bara ha det bra stunder tillsammans. Det är ändå det som är värt mest <3 

Nu är ändå våren här, jag har samlat vårtecken och hittat alla blommor, gatorna är nästintill sopade rena och fåglarna kvittrar härligt! Vinterkläderna är undan stoppade sen härom veckan och jag har kört igång med vår städningen (ute, än så länge).. Förra veckan sopade jag nästan hela framsidan från grus och igår spenderades ca tre timmar med ihärdigt krattande på baksidan medan tjejerna härjade runt och busade <3

 

Att vara en av ca 30 från över 400 sökande känndes rätt bra bara det, jag var på påsklovet in till Gävle en sväng som jag skrev lite kort om... Och i måndags fick jag det glädjande beskedet! :-D Nu har jag en Uska nål och den gröna "brickan" också... Jag bara log, det var en så pirrigt härlig och bra känsla. Shit vad det händer saker! Känns helt fantastiskt!

 

Det är skillnad på att ha ett eller två barn hemma, och det är skillnad på hur och vilka barn man har, på samma sätt som det skiljer sig åt hur man är som person, och är med sina barn. Vilket inte är någonting som behöver vara negativt. Jag har vänner som tycker jag är så väldigt "lekig" av mig (men det är inte ens jag alla gånger, eller kanske, men på mitt sätt, och det fungerar för mig, oss, i mina relationer), och så är det ju, att vi är bra på olika sätt och har förmågor som tillgodoser olika behov, eller alla behov, men på vårt eget sätt. För ingen väg är sämre än någon annan, så länge man når fram! :-) Det viktiga är ju just att vara närvarande, att ge av kärlek och att möta varandra där man är, utifrån sina egna förutsättningar.

 

 

När Felicia och jag var lediga lite längre härom veckan...  spelade vi mycket spel, dansade, pysslade, eller gjort annat, som sago stunder, tillsammans.

Jag blir både stolt och glad, över både Felicia och mig själv, som skapat någonting så fint kring nattningen och sängen. Felicia älskar sin säng, så pass att hon knappt ens vill komma in och sova i våran på natten (dock får jag lägga mig i hennes ibland istället.. tur att den är bred :-p ). Det blir inte tjat på kvällen när det är läggdags (förrutom om tandborstningen ibland!) och det känns så fint att ha kunnat ge det till henne och skapa en trygghet i det.

 

Jag har fixat Felicias cykel, så hon väljer gärna att cykla till dagis och om vi ska någonstans. :-) Våran duktiga lilla flicka! Det går fantastiskt bra och som hon orkar och kan våran goa tjej! <3

Stolta mamman får höra så mycket gott och fint, om hur klok och bra hon är, om hur glad hon jämt verkar vara och så mysigt hon leker med andra barn och jag vet inte allt.. Men jag suger åt mig, för jag vet ju..! :-D Det är någonting jag hoppas Felicia får bära med sig! Inte bara att hon vet och säger det själv nu, att hon är bäst, att hon kan, precis som Lotta på Bråkmakargatan ;-p Utan att vi kan och får så ett frö inom henne som hon kan låta växa; tryggheten i sig själv som hon redan har, modet, styrkan, att våga och att tro!

 

Att ha fina, riktiga vänner betyder så otroligt mycket, och tjejer, jag blir så himla glad av er! Ni är helt fantastiska och jag ser fram emot många härliga stunder i vår och sommar!!! Våra turer till lekparken har varit så mysiga, gott fika, många skratt och tokiga barn.. Badhus lek, planer och drömmar. Känslor, prat och delade erfarenheter. Om ni bara visste hur otroligt vackra oc hstarka ni är! <3

 

Felicia och jag har dessutom dansat och gympat tillsammans, tokisen skulle en sen eftermiddag lagom efter att vi varit ute hela dagen, så gott som, och jag var sådär mosig och trött, sätta igång en dvd med instruktör.. Hon säger "nu vill jag vara ifred mamma", går in på sitt rum och kommer ut i gympadräkt.. "Nu ska vi gympa mamma, här" så tar hon fram dvd:n ... Och ja, det är ju bara att haka på! :p haha Fick man köra igång kräningen också så jag sprang mellan maten på spisen och att skutta runt med mitt lilla energiknippe. Mys unge! <3

Hon tränar, för er som vill veta, inte bara på att cykla nu, utan även på att stå på händer och att rocka rockring! Skam den som ger sig säger jag för händerna står hon på, mot en vägg, och ringen snurrar snart fint, bara hon får ihop allt på en gång ;-)

Dem borde inte få växa sådär fort! Usch, för jag kan nästan inte förstå hur stor hon är ibland, så mycket som hon kan och så många saker som hon vet.. Klokare flicka får man leta efter, envis kan hon också vara, och så fantastiskt go, fin, mysig, SNÄLL och jag vet inte allt! Social är hon, prata för sig kan hon och är bra på att både visa och beskriva...

 

 

igen lyckas jag med ett kanske hattigt virrigt inlägg, skrivet lite här och var, för ja, det är ju mycket man vill göra och ha tid med... haha bättring där!
Hej så länge

 

 

 

ANNONS

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
<<< April 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Familia Omnia Mea     med Blogkeen
Följ Familia Omnia Mea     med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se