Familia Omnia Mea

Alla inlägg under november 2013

Av Johanna Widoff - 29 november 2013 02:34

Julstjärnor lyser i våra fönster. Röda tomtar, snögubbslyktor, listor, pynt, skinka, must och choklad, snören, papper och paket... Snart börjar årets sista månad och nedräkningen mot julen. Omladdning och ytterligare nedräkning, för infirande av nya året, eller firande av gångna årets slut.?

Är glaset halvfullt eller halvtomt? Kanske kunde vi vara glada, tacksamma rentav, över att ens ha ett glas, med möjligheten att fylla eller tömma i den mån och utsträckning vi själva behagar.
Vad har du lärt dig under det gångna året? Vad har du bidragit med? Vilka har du berört?
Hur skulle du beskriva ditt år och vad vill du göra av det kommande?
"Sikta mot månen, missar du, landar du ändå bland stjärnorna!"

Man behöver inte djup analysera, men reflektion är bra! Lära känna sina styrkor och svagheter, ta reda på rädslor och finna acceptans. Vara i känslan, släppa den och gå vidare. Utveckla sina styrkor och bearbeta det man känner sig mogen för. Ta nya steg, finna nya stigar.


Jag har haft ett bra år. Ett starkt år. Jag har också varit svag, skör, med tvivel, tårar och som det känts, livets orättvisor. I år har jag lärt känna mig själv än mer, jobbat med svagheter, med styrkor. Funnit acceptans, funnit mycket glädje. Varit upprymd av tacksamhet.
I år har jag gjort val, tagit ställning. Tagit ansvar, prioriterat.
Fullgjort utbildningen. Fått jobb. Jobbat och utvecklats, i såväl tankar som säkerhet och kunskaper.
Så mycket, så lite, och ändå så mycket mer!


Jag ger inga löften. Men jag sätter upp mål! Jag fortsätter drömma, hoppas och längta!
Det kommande året vill jag fortsätta utvecklas, göra bra prioriteringar och hålla en positivt inställning till livet. Jag vill se på andra, med godhet och ett leende, ge det till de som inte har (ett leende).
Jag vill utveckla mina intressen och skapa nya möten, umgås mer socialt!

Det skulle göra mig gott att hålla fast vid träning och hälsotänk, breda ut detta ytterligare.
Skulle också mycket gärna hålla fast vid skrivandet, jobbandet och överväga de olika möjligheterna till en ny studieperiod och vad det kan leda till. Inom vilket eller vilka områden står också kvar för övervägande.
Jag vill våga mer, säga ja, prova nya saker. Även säga nej, när jag varken vill eller orkar. Vara ärlig med mig själv, lyssna på hjärtat.


Resor, KÄRLEK, möjligheter, närhet, FAMILJEN, jaget. Träning, vila, böcker och läsning, gemenskap, SKRATT, solsken och regn. Med utbredda vingar och fötterna på marken.
Mitt i livet, i närvaro!

Berätta varje dag för dig själv, Hur fantastiskt vacker du är!! Ibland kan det vara svårt att tro på, säg det ändå och väx i vetskapen om det.

Jag älskar foton och bilder. Jag älskar minnen och tanken på förevigande... Jag älskar beskrivande ord och känslobilder. Jag skulle kunna bildbomba allt(id). Men lägger band på mig, stannar upp och njuter i stunden. Fotar mindre ibland. Sparar i hjärtat.
Skulle kunna klä väggar i foton, göra bokhyllor med album. Titta. Le. Minnas och återuppleva. Vill dessutom gärna dela med mig, belysa de små skönheterna i livet. Glädjen.

Av Johanna Widoff - 28 november 2013 03:18

Har hittat en bok, till. En som verkligen känns och märks på något sätt. En som är sådär liten och stor, enkel och märkvärdig. En som berör livet. Älskar sådana böcker, det händer något inombords när man läser.


Snön är borta. Varmaste temperaturen på 100 år (den här tiden på året) eller vad han sa på vädret. Är det vad vi gjort vår natur? Är det vad vi gör mot oss själv? Är det vad vi vill efterlämna till våta barn och deras barn?!...
Rom byggdes inte på en dag, men människan är himla snabb att plöja och riva, förinta och förstöra. Med vad, tanke på.. Sig själv?! Hur länge kan man gå på i "samma hjulspår" innan man kör i diket?
Ingen kan göra allt, men ALLA KAN GÖRA NÅGOT!!
källsortera så mycket du kan. Välj närodlat och så fördelaktiga varor som möjligt. Åk kollektivt, eller var rädd om även dig själv och involvera vardagsmotion i ditt liv!!
Välj vad du köper, köp inte mer än du behöver och återanvänd gärna, ge bort det som är bra, byt eller köp begagnat det som går!

Alla kan förändra världen.


Jag tänker på boken jag ska skriva. På vad jag vill förmedla, lämna vidare. På vad och hur man berör människor, på vad som är viktigt i livet. Jag tänker på alla de ord jag redan skrivit, på vad jag vet rört om och berört. Livets dystra små gråa hörn, all den ljusa salighet det kan stråla av.

Felicia vill också vara storasyster, hon vill ha en bebis att ta hand om. Att bestämma över... Jag längtar efter hela härligheten, att bära och föda, uppfyllas av det storslagna mirakel som livet är. Jag räds, för hur ska kärleken räcka till.. Hur ska tiden rymmas och.. Samtidigt vet jag, att allt faller på plats när det är tid för det. För det är så det är. Vi längtar...

Man vänjer sig vid olika saker, anpassar sig, går in i mönster, eller något åt det hållet. Man gör det som krävs, det man måste eller vad som förväntas. Eller så finner man ett sätt att göra det till någonting man vill och mår bra av.
Om man egentligen behöver tre ben att stå på för att tillvaron ska vara stabil för att stå säkert. Om två ben inte räcker, för i de fall ett slås undan av bara två, blir livet så väldigt svajigt och svårframkomligt. Tre ben att stå stadigt på. (vilket jag läst i boken och vill ta vidare och "smaka" mer på).
Familjen. Arbetet. Vännerna.

Familjen, kärnan, kärleken och tryggheten, stödet, tilliten och närheten...
Arbetet, där drömmar uppfylls, personen bekräftas, man åstadkommer, påverkar, behövs! Man behöver vara behövd! Man skapar något och ja.. Bidrar och känslan av arbete är uppfyllande på något sätt... Meningsfullt, meningsfullhet.
Vännerna, en av ringarna på vattenytan, där man kan leva ut, finna stöd uppskattning, glädje och tillgodose fler delar av jaget, utvecklas och mötas, berikas.

Slås ett ben ut, skadas eller omöjligt kan stödjas, kan man ändå stå och ta sig fram på de två andra.
Hur låter det??

Jobbnätter går bra. Har hittat flowet på något sätt, liksom sömnen på dagen är bättre! Om det är mörkare och därför, eller för att jag lyckats ställa om kroppen/ något åt det hållet så den sover för att den måste... Gillar dock inte tröttheten jag upplever till följd. Längtar till ledig dag, utan måsten eller planer, bara vara där inte ens lite mjölk behöver handlas.
Jag vill gå skogs promenader. Jag vill låta kreativiteten flöda och bara skapa för det kliar i fingrarna av skapar lust! Jag vill slå in julklappar och förbereda till glädje för familj och de närmaste som betyder så mycket...
Jag vill träna. Några dagars vila för kroppenvar behövligt och de små symtomen gav vika. Lyssna på kroppen!!!

Sov gott

Bästa myset <3

Älskar julstjärnor

Ny liten fin ljusstake :-)

Av Johanna Widoff - 27 november 2013 05:55

Från första stund med mitt hjärta i din hand. Ett stadigt tag med varma små händer runt mitt finger. Din ljuvliga doft, små underbara fötter och strålande bruna ögon. Från första stund så högt och innerligt älskad. Efterlängtad, välkomnad.

Älskade du. Så många gånger jag försökt ge ord, beskriva och anteckna, livets små mirakel och hela himlens kärlek. Hur stjärnor lyser i dina ögon och ängla klockor klingar i ditt skratt. Hur ett barns nyfikna visdom sträcker genom tid och rum.
Hur ett mamma hjärta växer och går i bitar, allt på samma gång, bultar av glädjande kärlek, men värker av oro och rädslor.

Älskade du. Med en blick, ett ord. Med ditt skratt och den strålande person som du är, berör du. Vackra barn, älskade du.
Jag är så glad att du med sådan självsäkerhet känner dig älskad och vet att du är den vi alla är rädd om.
Jag är så stolt över all den trygghet och glädje som du utstrålar, att genom din försiktighet skiner styrka. Att dina handlingar osar kärlek och generositet.

Mamma hjärtat bubblar och svämmar över när du kastar dig om halsen på mig och borrar in dig tätt intill.. När tänderna ska borstas, när du skulle klä dig, eller andra stunder du bara vill vara extra nära.
När du morgon eller kväll ser mig djupt i ögonen och stryker min kind så ömt med din mjuka hand, och säger med sådan röst, precis som jag nästan sagt till dig, Hur mycket du älskar mig, eller hur jag är din bästa mamma som Du kan ha, eller så plockar du ihop andra små fina ord, som bara kan bli så fint som när du säger det.

Alla sångtexter som så vackert beskriver sådan kärlek, sådan vilja att beskydda... Detär svårt att ge ord, till något av livets allra största!

Felicia, Du är den vackraste jag vet! All den glädje jag får dela med dig, känna för dig, lyser starkare än solen. All den kärleken når högre och längre än himlens alla stjärnor.

Av Johanna Widoff - 27 november 2013 03:06

I nattens stilla mörker kommer orden till mig. Tankarna får luft att sväva fritt, för lugnet ligger tryggt och världen sover, i alla fall nästan...
Trots mörkerrädsla, eller i alla fall någon slags bakomliggande oro, ifall jag skulle måsta vara ensam ute, finns något härligt vackert en stjärnklar natt. Rofyllt.

Hemma har vi julbakat och pysslat en hel del, pyntat med och spelat julmusik. Denna härliga årstid och högtid ska man väl kunna få njuta av lite ordentligt?!
Vissa saker vill man dessutom göra tillsammans, så man får passa på när tillfälle ges.
Har både undanlagt sedan tidigare och lite nyinköpt, eller fyndat, som ska till förvandling i vårt fina pysselrum.

Passat på att titta igenom gamla inlägg, skumma text och titta på bilder... Vem stal tiden? Hur gick det så fort?
Från en vilsen 17 åring till... Ja, nu... Från små barn jag vaggat och vyssat i min famn, som jag sjungit för, hållit handen, lärt gå, funnits till för genom stapplande steg och livets små äventyr... Som jag delat ny starter med i dagis och skola. Som jag plåstrat om och kramat, läst sagor med och åkt på semestrar tillsammans med... Som jag delat så mycket glädje och kärlek, som jag burit stolthet och oro.. Som jag frågat och besvarat frågor. Som vi tillsammans lärt och vuxit i varandras närvaro.
Lyckligt lottad och med stor vördnad. All den kärlek som mitt hjärta bär, all den tacksamhet och innerliga glädje!


Denna månad har jag jobbat uteslutande nätter, och många sådana. Från tvivel och osäkerhet, till en lätthet och nästintill styrka. I perioder av livet. Nätter sliter på både huvud och kropp. Men det går! Med stöd från världens bästa familj <3 med inställning och självkännedom. Lyssna till din kropp!!!
Idag har jag sökt över 10 jobb, filat på CV och grejat. Dessutom fått fina ord sagda om mig av en vän, vilket möjligen kan vara öppningen för någonting nytt... Spännande och förhoppningsfullt!! :-)

Två hemma dagar med Felicia. Förmiddagar med pyssel och kramar, pyssel och stök. Eftermiddagar med promenader och ute lek. Mörkret faller snabbt, men än är inte kylan alldeles påtaglig. Vi vill ha mer snö, pulka och snögubbe snö!

Efter nattjobb nu väntar till helgen lite trevliga planer med skyltsöndag, tillsammans tid och trevligt mat sällskap...

Mitt i allt ska hemlig pyssel klämmas in, julklappar slås och köpas där det inte är klart och andra ska ställas i ordning. Mycket varma tankar, känsla och kärlek bakom årets klappar! :-)


Vet att det kanske tjatas lite här inne nu, men någonstans däri har det känts som att något viktigt ska fram. Jag vill skapa beröra och påverka med det jag skriver!!

Planen är någonstans att dela lite pysselbilder och inspiration, men har inte kommit så långt än..


Vad önskas i julklapp? Vad blir årets julklapp? Vad och hur tänker du kring julklapps köp och sådant?

Dröm vackra drömmar!

Vinterdrömmar. Bild från förra året. <3 kylig skönhet

En favorit bild på mitt Lill hjärta <3 finns ingen större kärlek

Från liten till (nästan) lite stor... Vem stal tiden? Vart tog Lill bebis vägen? Att en så vacker klok och varmhjärtad flicka får finnas i mitt liv. Jag är rikast i världen för du är jordens största skatt

Av Johanna Widoff - 24 november 2013 03:45

Blir lite motarbetad här när det kommer till bilder, så det får bli utan den här gången..


Jag är faktiskt enormt imponerad! Över mig själv, över andra, som lyckas hålla en viss inställning och bär en förmåga att vända på saker till någonting bra.
Nej, livet är långtifrån alltid en dans på rosor, många dagar är både grå-bruna och hemskt dystra. Flera känns motgångarna otaliga och så vidare. Jag har haft en del riktiga citron dagar, med berg så höga att toppen inte skymtas, med dalar då djupa att jag inte förstått hur jag någonsin ska ta mig upp...
Ändå, trots det, har jag dansat mellan rosentaggar, duschat trotsigt i regn, bestigit mina berg och kravlat mig upp från alla dalar.

Dagar jag varken vet ut eller in, dagar då allt går fel eller gånger när det känns som att jag långtifrån räcker till... Då finns det ändå något som överstatlig och klart. En röst av värme, en stadig hand. Någonting inom mig brinner, påminner och lyfter. Vet inte alldeles säkert vad det är, Hur jag funnit det eller var det kommer ifrån. Bara att jag får bära denna styrka med mig och genom den vända på de gråaste av dagar för att se regnbågens klara färger, musiken som får kroppen att dansa, eller tacksamheten över allt jag har i mitt liv som gör mig rik!

Återigen, inställningen och hur man väljer att möta och se på vad man möter i livet. Vi kan inte jämföra oss med varandra, Alla har olika förutsättningar och bagage. Olika mål och drömmar. Vi borde glädjas mer med varandra och vara tacksamma för det vi har eller i de fall vi faktiskt vill nå en förändring, vad den nu än må vara, inse att det enbart ligger i våra egna händer att påverka och göra någonting åt detta.

Den relation du lever i. Var du bor. Kontakten med dina vänner eller andra runtomkring. Din utbildning, ditt arbete. Din kropp...
Vart vill du komma, var vill du vara? Och vad krävs för att ta dig dit? Är målet rimligt, är tid och ansträngning värt det?
vänta inte till sen, imorgon, börja nu, IDAG!

Så dansa i regn och mellan rosentaggar, välj att se regnbågen istället för regnmolnen!!! Livet blir en härligare resa om man med glädje delar den med andra, möter människor på deras nivå och klappar sig själv på axeln så ofta man kan. Var stolt, var snäll och omtänksam, mot dig själv (också!!)

Keep light, Love and joy close and open in your life!

Life is not measured by the numbers of breaths we take, but by the Moments that take our breath away!

Av Johanna Widoff - 24 november 2013 02:11

I den mörka vinternatten lyser himlens alla stjärnor desto klarare.
Jag försökte skriva redan tidigare.. men av så blev det inte så, elektronik o grejer...

Hemma ligger min fina familj tryggt och sover. Jag blev utringd och ombedd att ta ett extrapass och kände att jag självklart gärna ställer upp ändå! Jag får sova mer... Någon annan gång, egentligen är jag fortfarande trött sen tidigare pass, men det går bra! Som sagt, inställning!

Helg, tid tillsammans och bara vara. Värt så otroligt mycket! Nog för att jag petar in sådana stunder i vardagen när helst det går också! :-)

Det innerligt vackra och sköra, kärleken när barnen somnar tätt intill, pussa pannan, stryka kinden och stoppa om de. Dröja kvar i lugnet och tryggheten i sömnen, överväldigad av all den varma kärlek och instinktiva beskyddande man känner för sina barn. Ibland skulden för någon stunds känsla av otillräcklighet. Ofta den glädje man delat under dagen, eller tanken på en fråga eller uttryck som de använt sig av under dagen....

Älskade barn, ni växer ju alldeles för fort!
En skolflicka som lär sig växer och utvecklas varje dag. Prövar sina vingar, svävar en stund, för att sedan försäkra sig om att inte ha kommit bort för långt. Så stor, men ändå lite liten ibland. Den egna personen, Alla känslor och tankar, vilja och egen kraft som ska mätas och hittas plats i världen. Jag älskar dig och allt som du är fantastiska barn! Jag är så stolt och så glad som får vara en del av ditt liv, finnas till för dig!
Min dagis tjej, mamma hinner inte med när du växer så fort. När du nyss låg så tryggt i min famn, så liten och underbar... Nu när du springer fram genom livet, så full av kolkhet, godhet och nyfiken som bara den. Så omtänksam och givmild som du är, så full av glädje!!
Jag älskar dig och allt som du är min enastående flicka! Jag är så glad och så stolt som får vara en del av ditt liv, finnas till för dig.
Högst älskade barn, jordens och himlens allra största skatter. Det går inte att ge ord till allt jag känner för er, för hur glad jag är över er eller hur otroliga ni är. Att få ha er i mitt liv är berikande och fantastiskt, jag får lära mig så mycket och jag hoppas att ni känner all den kärlek och trygghet jag önskar ni ska omges med.
Jag vill se er sväva, flyga fram, fulla av all styrka och skönhet jag vet att ni bär inom er.


Efter omkastning i dagsplaneringen, för så blir det ju ibland! Blev dagen och kvällen ändå himla bra. Fastän man ibland tänkt sig något och sett fram emot, får man finna sig i omständigheterna och göra det bästa. Promenad, skratt, tända ljus och myskväll med familjen är ändå det allra bästa! <3

Början av veckan fortsatte lika bra med träningen, Love it! Styrkan i kroppen, den synliga förändringen (även om det inte sker mirakel över natten, en definitiv skillnad!)
Måendet, glädjen, orken!!
Hemmaträning går bra bara man sätter tanken till det, mål, struktur och planering! Skippa undanflykterna och gör det! :-)

Nu har det dock blivit någon vilodag. Känn din kropp och lyssna! Vila behövs också - balans! Tänker inte bli sjuk och motar detta med all kraft jag kan! Men med snoriga näsor och rossliga halsar får vi se hur det utvecklas...


Jul jul strååålande jul, gläns över viiiita skooogar.... Julmusik, julpynt, julkort, juleljus, julgodis, julbak, julpyssel, julklappar, julgran, julskinka, julrim, jultomte...!!! Julkänsla!
Mer snö som glittrar och knastrar. Pulkaåkning så det kittlar o magen och äppelkinderna lyser. Värmande filtar och tända ljus. Här ska pysslas och pyntas, bakas och mysas!

Solskens stunder och mer kärlek än någonsin <3 styrkan i varandra.

Ostgratinerat vitlöksbröd
Hemmagjorda hamburgare med egen bakat bröd och goda grönsaker
Mjölkchoklad pannacotta med hallon

Av Johanna Widoff - 22 november 2013 04:20

Det finns många sjuka människor, många som har ont. Det finns många utan tillgångar, andra som går hungriga. Det finns familjer som inte kan köpa eller ge saker till sina barn. Andra som lider av sorg för någon eller något som gått förlorat.

Det finns stunder när ens lilla barn är sjukt, matt och trött. Stunder när ens lilla skatt har ont av något eller gör sig illa. Stunder när ens lilla blir nästan stor och känner sig ensam och förvirrad när världen är så stor, för att kärleken tar slut, eller av andra rädslor.

I vissa situationer, med vissa personer och människor, som står oss nära eller som vi nyss mött, påverkar oss och berör oss långtiinombords. Vi vill lyfta deras bördor, bära deras smärta, ta över deras sjukdomstillstånd eller hela deras sår och sorg på något sätt. Det är sällan vi känner att vi kan det. Sällan vi känner att vi ger den hjälp vi borde, den hjälp vi tror behövs.

Jag tror samtidigt att bara man vågar, kan man, ger och lyfter man, långt mer än vad man någonsin skulle kunna tro. Ge av det du har, ge av det du kan ge.

Av Johanna Widoff - 22 november 2013 03:49

Vad som ger tillfredsställelse, att ge andra det vi har att ge;
vår tid, intresse, berättelser.
Ett meningsfullt liv:
Ägna dig åt att älska andra, ägna dig åt din närmaste omgivning
och ägna dig åt att skapa något som ger dig mål och mening.
Briljera inte för folk i toppen, de ser ändå ner på dig.
Briljera inte för de längst ner, de kommer bara avundas.
Bara ett öppet hjärta gör dig till allas like.

Gör sådant som kommer från hjärtat!



Ja... Tänkte göra lite "fint" med funktionerna på sidan, men det samarbetar inte som det verkar.

Tänk vad vi påverkas av. Vad vi låter oss bli påverkade av och hur vi påverkar vår omgivning på olika sätt. Berör mer eller mindre. Söker kontakt, uppskattning, gemenskap. Bekräftelse....!!
Utifrån vad jag skrev först i inlägget är det värt att tänka lite på, tycker jag.
Jag vill redan läsa boken en gång till, fastän jag inte ens läst ut den än.

Den här veckan har gått så fort. Swish bara. Helgen kvar. Kan vara de bästa dagarna. Om några dagar är bättre än andra? Varje dag blir ju vad man gör den till!
Vila, tillsammans tid. Fina stunder. Jag längtar redan tills det blir Dag igen. Tills jag får krama om er. Höra er berätta om någon av era tankar. Se er greja och göra på ert alldeles eget sätt. Dela er glädje för något. Kanske besvara en fråga eller förklara varför någonting är just som det är. Skapa något tillsammans.

Det är mörkt ute och tusen lampor lyser upp som små stjärnor som fallit ner. Jag har så mycket jag skulle vilja skriva om. Så många ämnen att fundera över. Så många böcker att läsa. Så mycket mer jag vill veta om.

Det svåraste med att vara förälder borde vara att man måste ta farväl. Det svåraste är rädslan och oron. Det svårare att det bara är ett lån...

Att leva med barn, att vara mamma och förälder och bonusmamma. Det är så svårt och så upplyftande underbart på samma gång. Att vara rättvis. Att planera och se efter. Att släppa och hålla kvar. Att finnas till och låta vara, uppmuntra och stötta eller hålla tillbaka ibland. Att dela sitt liv, sin tillvaro och hela sitt hjärta. Det är storslaget!!
Men att bara vara del av hälften, att bara se och veta av halva av något gör det hela så mycket trixigare, för tänk om det fanns sätt aty förbinda och länka samman två sidor som gör en helhet. Alla behöver känna sig hela. Det är ansträngande att dela upp, separera och göra skillnad på allt.. Tänk att överlappa det som är delat, så att det gick hålla ihop...

Nu börjar huvudet bli riktigt trött. Har massor jag vill göra. Många skapande kreativa tankar. Spännande och upplyftande. Jag har målat i veckan. Byggt till och med. Nu är det härligt små pyssel kvar. Måtte det bli så bra som tanken är! Jag vill skapa, jag vill ge, jag vill dela!

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27 28 29
30
<<< November 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards