En dikt jag tycker mycket om, hoppfull, betryggande och vacker...

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi ser ju inga stjärnor,
där intet mörker är.
I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill
ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till.
Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

(bilder i inlägget är lånade från Google)

Lyssna till ditt hjärta och följ dina drömmar. Ta ut lycka och glädje i förskott och ta alltid vara på solglimtarna.
Dröm och sikta mot månen! Missar du, landar du bland stjärnorna <3

Tänk ett hus, ett litet hus i skogen. En gård, med gärsgård runtom, fruktträd, ladugård och några djur. Ett gammalt charmigt hus med rosor och bärbuskar, intill en ljus skogsdunge och en stor klättersten. Ett litet hus i skogen, intill en varm liten sjö med roddbåt i och sandbotten... Ett litet hus med skrymslen och vrår, där lekar tar tar liv och äventyr formas. Ett litet hus i skogen, alltid med en härlig doft av värme glädje och kärlek.

Tänk ett öppet luftigt kök. Egentligen inte något modernt, utan vackert med skavanker och sin enkelhet. Inbjudande, med värme och karaktär. Lätt rustikt. Där det skapas formas skrattas och bjuds...

Tänk redskapen i läckra färger, goda funktioner, som höjer tillagningen och bakningen. Som möjliggör nytänkande och smaksensationer...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hallå där ute. Jag kan inte sova. Jag vill och tänker så myckey. Här ekar det tyst. Jag saknar att skriva men ibland går luften ur. Motivationen tryter och jag saknar mening. Ja, i perioder är det tungt, mera grått och ingenting går ihop, alls, kan...

  Jag har tappat bort orden och inte skrivit nästan någonting alls på väldigt (för mig) länge. Jag saknar det. Jag älskar att skriva av så många anledningar och det är en av mina drömmar.   Världen är en stressig plats, nya val som ska fattas ö...

När mina barn är ledsna, eller har ont, då blöder mitt hjärta. När det känns som att det onda de bär på gör dem tysta och ledsna och berövar dem glädjen som jag önskar dem, då gör det ont i hela mig. När jag känner att de brottas med känslor och t...

När sommaren är slut och allting börjar om... När ljuset (och värmen falnar, för mörker och svala vindar... Jag välkomnar höstens friska luft, klara färger och varma filtar. (även om det för stunden verkar som att sommaren bestämt sig för att stann...

Alla mammor och bonusmammor, alla halva- och nya familjer. Alla barn med två hem. Alla barn med många vuxna omkring sig. Pappor mammor, extra vuxna, föräldrar, plast, "låtsas" (!?), bonus... Vad vi än kallar oss, så är vi här, där, av någon anledning...