Det finns många sjuka människor, många som har ont. Det finns många utan tillgångar, andra som går hungriga. Det finns familjer som inte kan köpa eller ge saker till sina barn. Andra som lider av sorg för någon eller något som gått förlorat.

Det finns stunder när ens lilla barn är sjukt, matt och trött. Stunder när ens lilla skatt har ont av något eller gör sig illa. Stunder när ens lilla blir nästan stor och känner sig ensam och förvirrad när världen är så stor, för att kärleken tar slut, eller av andra rädslor.

I vissa situationer, med vissa personer och människor, som står oss nära eller som vi nyss mött, påverkar oss och berör oss långtiinombords. Vi vill lyfta deras bördor, bära deras smärta, ta över deras sjukdomstillstånd eller hela deras sår och sorg på något sätt. Det är sällan vi känner att vi kan det. Sällan vi känner att vi ger den hjälp vi borde, den hjälp vi tror behövs.

Jag tror samtidigt att bara man vågar, kan man, ger och lyfter man, långt mer än vad man någonsin skulle kunna tro. Ge av det du har, ge av det du kan ge.

Vad som ger tillfredsställelse, att ge andra det vi har att ge;
vår tid, intresse, berättelser.
Ett meningsfullt liv:
Ägna dig åt att älska andra, ägna dig åt din närmaste omgivning
och ägna dig åt att skapa något som ger dig mål och mening.
Briljera inte för folk i toppen, de ser ändå ner på dig.
Briljera inte för de längst ner, de kommer bara avundas.
Bara ett öppet hjärta gör dig till allas like.

Gör sådant som kommer från hjärtat!



Ja... Tänkte göra lite "fint" med funktionerna på sidan, men det samarbetar inte som det verkar.

Tänk vad vi påverkas av. Vad vi låter oss bli påverkade av och hur vi påverkar vår omgivning på olika sätt. Berör mer eller mindre. Söker kontakt, uppskattning, gemenskap. Bekräftelse....!!
Utifrån vad jag skrev först i inlägget är det värt att tänka lite på, tycker jag.
Jag vill redan läsa boken en gång till, fastän jag inte ens läst ut den än.

Den här veckan har gått så fort. Swish bara. Helgen kvar. Kan vara de bästa dagarna. Om några dagar är bättre än andra? Varje dag blir ju vad man gör den till!
Vila, tillsammans tid. Fina stunder. Jag längtar redan tills det blir Dag igen. Tills jag får krama om er. Höra er berätta om någon av era tankar. Se er greja och göra på ert alldeles eget sätt. Dela er glädje för något. Kanske besvara en fråga eller förklara varför någonting är just som det är. Skapa något tillsammans.

Det är mörkt ute och tusen lampor lyser upp som små stjärnor som fallit ner. Jag har så mycket jag skulle vilja skriva om. Så många ämnen att fundera över. Så många böcker att läsa. Så mycket mer jag vill veta om.

Det svåraste med att vara förälder borde vara att man måste ta farväl. Det svåraste är rädslan och oron. Det svårare att det bara är ett lån...

Att leva med barn, att vara mamma och förälder och bonusmamma. Det är så svårt och så upplyftande underbart på samma gång. Att vara rättvis. Att planera och se efter. Att släppa och hålla kvar. Att finnas till och låta vara, uppmuntra och stötta eller hålla tillbaka ibland. Att dela sitt liv, sin tillvaro och hela sitt hjärta. Det är storslaget!!
Men att bara vara del av hälften, att bara se och veta av halva av något gör det hela så mycket trixigare, för tänk om det fanns sätt aty förbinda och länka samman två sidor som gör en helhet. Alla behöver känna sig hela. Det är ansträngande att dela upp, separera och göra skillnad på allt.. Tänk att överlappa det som är delat, så att det gick hålla ihop...

Nu börjar huvudet bli riktigt trött. Har massor jag vill göra. Många skapande kreativa tankar. Spännande och upplyftande. Jag har målat i veckan. Byggt till och med. Nu är det härligt små pyssel kvar. Måtte det bli så bra som tanken är! Jag vill skapa, jag vill ge, jag vill dela!

Vissa stunder vill jag bara krypa ner hemma immun egen säng och riktigt kura ner mig sådär härligt skönt. Mär kroppen är trött. När huvudet är trött. När ögonen bara vill blunda och hela kroppen slappnar av.

Jag läser en bok. Gripande fantastisk och helt underbar fast så sorglig och klok och vacker. Rekommenderar er varmt att läsa den!

Så kom snön. Fluffiga stora flingor, yrande små kalla, och så blev marken vit, i alla fall lite grann. Jag önskar mer, vitt gnistrande härligt! Den känslan, när man ser ut genom fönstret och det faktiskt snöar. Årets första snö <3 det är en slags lycka i det!

Snöänglar, täckbyxor och barnens glädje! Det blir så mycket ljusare ändå. Fastän det blir mörkt. Friskt och härligt, busigt kul! Jag älskar att vara tillsammans med de här tjejerna alltså!

- Det finns ingen erfarenhet som går upp mot att ha barn. Det är ALLT. Ingenting kan ersätta det.

Sex nätter på två veckor. Det är rekord för mig i natt pass på den tiden. Det känns förvånansvärt bra. Vilken inställning, det glädjer mig!

Mer ord och tankar senare...