Har hittat en bok, till. En som verkligen känns och märks på något sätt. En som är sådär liten och stor, enkel och märkvärdig. En som berör livet. Älskar sådana böcker, det händer något inombords när man läser.


Snön är borta. Varmaste temperaturen på 100 år (den här tiden på året) eller vad han sa på vädret. Är det vad vi gjort vår natur? Är det vad vi gör mot oss själv? Är det vad vi vill efterlämna till våta barn och deras barn?!...
Rom byggdes inte på en dag, men människan är himla snabb att plöja och riva, förinta och förstöra. Med vad, tanke på.. Sig själv?! Hur länge kan man gå på i "samma hjulspår" innan man kör i diket?
Ingen kan göra allt, men ALLA KAN GÖRA NÅGOT!!
källsortera så mycket du kan. Välj närodlat och så fördelaktiga varor som möjligt. Åk kollektivt, eller var rädd om även dig själv och involvera vardagsmotion i ditt liv!!
Välj vad du köper, köp inte mer än du behöver och återanvänd gärna, ge bort det som är bra, byt eller köp begagnat det som går!

Alla kan förändra världen.


Jag tänker på boken jag ska skriva. På vad jag vill förmedla, lämna vidare. På vad och hur man berör människor, på vad som är viktigt i livet. Jag tänker på alla de ord jag redan skrivit, på vad jag vet rört om och berört. Livets dystra små gråa hörn, all den ljusa salighet det kan stråla av.

Felicia vill också vara storasyster, hon vill ha en bebis att ta hand om. Att bestämma över... Jag längtar efter hela härligheten, att bära och föda, uppfyllas av det storslagna mirakel som livet är. Jag räds, för hur ska kärleken räcka till.. Hur ska tiden rymmas och.. Samtidigt vet jag, att allt faller på plats när det är tid för det. För det är så det är. Vi längtar...

Man vänjer sig vid olika saker, anpassar sig, går in i mönster, eller något åt det hållet. Man gör det som krävs, det man måste eller vad som förväntas. Eller så finner man ett sätt att göra det till någonting man vill och mår bra av.
Om man egentligen behöver tre ben att stå på för att tillvaron ska vara stabil för att stå säkert. Om två ben inte räcker, för i de fall ett slås undan av bara två, blir livet så väldigt svajigt och svårframkomligt. Tre ben att stå stadigt på. (vilket jag läst i boken och vill ta vidare och "smaka" mer på).
Familjen. Arbetet. Vännerna.

Familjen, kärnan, kärleken och tryggheten, stödet, tilliten och närheten...
Arbetet, där drömmar uppfylls, personen bekräftas, man åstadkommer, påverkar, behövs! Man behöver vara behövd! Man skapar något och ja.. Bidrar och känslan av arbete är uppfyllande på något sätt... Meningsfullt, meningsfullhet.
Vännerna, en av ringarna på vattenytan, där man kan leva ut, finna stöd uppskattning, glädje och tillgodose fler delar av jaget, utvecklas och mötas, berikas.

Slås ett ben ut, skadas eller omöjligt kan stödjas, kan man ändå stå och ta sig fram på de två andra.
Hur låter det??

Jobbnätter går bra. Har hittat flowet på något sätt, liksom sömnen på dagen är bättre! Om det är mörkare och därför, eller för att jag lyckats ställa om kroppen/ något åt det hållet så den sover för att den måste... Gillar dock inte tröttheten jag upplever till följd. Längtar till ledig dag, utan måsten eller planer, bara vara där inte ens lite mjölk behöver handlas.
Jag vill gå skogs promenader. Jag vill låta kreativiteten flöda och bara skapa för det kliar i fingrarna av skapar lust! Jag vill slå in julklappar och förbereda till glädje för familj och de närmaste som betyder så mycket...
Jag vill träna. Några dagars vila för kroppenvar behövligt och de små symtomen gav vika. Lyssna på kroppen!!!

Sov gott

Bästa myset <3

Älskar julstjärnor

Ny liten fin ljusstake :-)