Familia Omnia Mea

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Johanna Widoff - 14 januari 2014 02:10

Att göra val, eller avstå från att välja. Att själv hålla rodret och styra sin väg, eller låta sig skjutsas fram av vind och vågor omständigheter. Det egna ansvaret över vad du säger, gör och tänker, för vi bär ansvar över oss själva.
Vi har alltid möjligheten att välja, förändra, ta en annan väg eller styra mot vad vi vill se eller vem vi vill vara.

"Jag bär nyckeln till min egen lycka!"

Att välja förhållningssätt. Att ställa sig frågan om vad mina tankar ger mig, vart de för mig.
Att våga möta dig själv där man är, och vara ärlig mot sig själv. Är jag den jag vill vara? Är jag där jag vill vara? Och, vad krävs av mig för att ta mig dit jag vill?

Att förstå och acceptera sig själv, svagheter och styrkor, känna kärlek till sig själv och ta hand om sig. Skapa möjligheter och ta ansvar.
Att se ljusen i livet, för ofta är de små sakerna de stora.

Man kan välja att ändra förhållningssätt, förändra eller byta tankebanor och bemötande, för att därigenom ofta skapa förändring i mötet med andra.

"All förändring börjar hos en själv!"

Ta ställning, välj ditt sätt att förhålla dig till; att vara offer för det som händer runt omkring mig, eller ta eget ansvar och välja hut jag ser och bemöter det. Jag väljer att styra, eller styras. Jag väljer att göra val, eller avstår från att välja. Jag väljer att göra för och tillsammans med andra, för mig själv, eller att göra mot andra.


Jag vet att jag har ansvar över vem jag är och att jag genom det kan styra var jag är, vem jag vill vara samt hur långt jag kan komma.
Bortom stjärnorna finns inga gränser...
Jag väljer att möta mig själv, mina känslor och tankar, om mig själv och om andra, för där utvecklas jag. Genom det kan jag byta tankar, för nya känslor, som kan göra mig till en bättre version av mig själv. Ständig utveckling.

Jag väljer att göra för andra. Jag väljer att vårda mina relationer, stärka de jag älskar, våra relationer och mig själv.
Mår jag bra, är jag trygg, stark och känner kärlek och tillförsikt (även till mig själv, eller framförallt till mig själv), är det också vad jag utstrålar, speglar och ger ifrån mig.


Det här är lite funderingar som delvis formats och kommit från de olika böcker jag läser om självkänsla och personlig utveckling. Mycket intressant och givande!
Bland annat Mia Törnblom och Kaj Pollack, utmärkta författare och föreläsare!
Det kommer även efter fina samtal med min kära pappa (som jag tycker är mycket klok), och mitt eget driv och vilja att lära, utvecklas och skapa starka relationer som bygger på empati, kärlek, förståelse, närhet och respekt. (som bottnar i en själv, bilden av sig själv och hur man väljer att möta och förhålla sig till andra)

ANNONS
Av Johanna Widoff - 5 januari 2014 01:13

Att skriva, eller inte skriva, det är frågan...

Gott nytt år på er förresten! Hoppas ni avslutade gågna året på härligt vis och bär med er både fina minnen och goda lärdommar. Önskar er också en fin början på det nya året, möt det med öppna sinnen, ta vara på stunden och lev närvarande.

 

Jag hade de fyra allra viktigaste (ja fyra, för man ska alltid räkna sig själv har jag lärt mig, återkommer till det) hos mig - och då är jag som lyckligast.

Familjen, min kärna, min glädje, min kärlek och trygghet!
Som alltid när tjejerna får vara med och bestämma blev det en hel massa lek-bus och tok, skratt och tillsammans vara. Lite smussel, tassel och annat skoj. (det enda mindre skojiga var att jag tog över Felicias förkylning, som tur är på övergående igen).

I alla fall, god mat, trevligt sällskap, lite färglatt sprakande och skålande vid tolvslaget, bland annat.


Vilka räknas? Det finns sådana kluringar om vilka man räddar, eller som får sitta med i båten, eller övningar med "skriv de tre/fyra viktigaste personerna i ditt liv"...
1. Respektive/ barn, liksom på 2:an, en vän eller förälder sedan osv... Men de allra flesta skriver inte sig själv. Varför? Varför räknas man inte? "Ja men vadå, jag är väl inte så viktig..!?" Eller? - JO! Det är jag, och DU med, för dig själv framförallt! K'nner du inte det, JOBBA PÅ DET! Det är ju DU (jag själv) som ska ta mig överallt, uppleva, krama, känna, se... Utan mig själv, missar jag ju allt det härliga som livet är! Tänk på det.



Kärleken, stormande nyckfull kan den kasta sig fram, hungrig, äventyrslysten och full av liv, drömmar, hopp och vilja. Het och livfull, samtidigt så mild och öm, som en ljummen sommarbris, en lätt smekning. I vågor kommer den, omtumlande het och sval, stark och mild.


Den överväldigande kärleken, till sitt barn, som inte ter sig så som kärleken till en livskamrat. Oändligt stark, så stor att den lätt svämmar över, den får en att växa och krympa på samma gång, av allt man känner stolthet över, eller rädsla för. Av all den kärlek och lycka man delar, av allt som man vill.. Mot baksidan av allt som kan hända, man vill skydda, förebygga, men, det är inte ens riktigt tänkt att man ska det, för. Man får hålla handen bara en liten bit på vägen, sedan stå och finnas kvar, ibland lite mer på avstånd, och förmana, påminna, eller bli tillfrågad om något...



Redan igår hade jag svårt att somna, och säkert lite före det. Skriva, kli i fingrarna och tankar som vill ta ord, komma ut, få fäste och ta plats och rum.
Det är så mycket ibland som jag funderar över, tänker på, vill förmedla. Så många saker, som jag för mig själv vill reda ut.



Älskade, vackraste, charmigaste och allra mest fantasiska små stora flickor ligger tryggt nerbäddade i sina sängar och sover så gott. Som jag har uppskattat och tagit tillvara på ledig tiden nu under lovet. Visst jobbade jag lite vid jul, bra det. Men all tid vi fått tillsamans har varit, är(!) så oändligt mycket värd.



Felicia vår kloka flicka. Du är så fantastisk, sprider sådan glädje och har ett större hjärta en någon annan jag känner. Du delar frikostigt med dig, ger gärna och din strålande närvaro sprider glädje och värme långt omkring dig. Med din mjuka hand mot kinden, din varma hand i min, berör du långt in i hjärtat, inte bara på mig.


Fyra år och redan så stor, fast du är liten. Väx inte upp så fort, ha inte så brottom att bli stor! Passa på, var barn, njut av allt som hör barndommen till och lek, allt vad du kan min älskade skatt, det önskar jag dig.
Roll lekar, spel regler och massor av små plockande, små djur och dockor, serveringar och en fantasi fylld av förundrande magi. Det är förtrollande att lyssna till och få följa med dina målande beskrivningar, få ta del av dina egen påhittade spel och lekar, där massor av spännande saker kan hända.
Stunden på kvällen, när vi kurar i soffan tätt intill varandra och du funderar över allt som händer i filmen, vad, varför och vem... Du har alls ingenting emot att gå och lägga dig, det är en så fin och mysig stund vi har då, men att borsta tänderna är ändå inte alls så roligt, varför måste man..?
Välja saga, läsa och bara killi-busa lite grann, för mamma kan inte låta bli att snosa och pussa lite på dig, fastän det killas lite. Och du kan inte låta bli att böka och stöka lite, innan du får varm mjölk, håller handen och lägger dig tillrätta alldeles intill...


Jag har under hela din uppväxt, Felicia, sett fram emot alla "första gången", leendet, äta, julen, krypa, steget, och alla andra stunder och tillfällen man möter tillsammans. Till att sedan möta de sista... Sista gångerna du vill ha hjälp med något, sista gången något görs, för snart har du blivit så stor, och jag har inte hunnit med...
Fantastiska flicka, älskade Felicia, mammas gullehjärta, jag är så stolt över dig och allt som du är, så glad och lycklig för allt jag får dela med dig och så tacksam för allt som du lär mig varje dag.

 

 

 

Nea, min oslipade diamant. Så stark och skimrande vacker, så skör på samma gång... Jag tror på en högre mening, att saker sker av en anledning. Jag tror att vi alla kan påverka hur vi tar oss vidare, men inte alltid kan styra vad vi möter. Du och jag min bästis tjej, vi delar något alldeles visst...

Jag önskar att du ska få bära med dig din glädje, uppfinningsrikedom, din otroliga styrka och godheten för andra i ditt hjärta. Håll fast vid hoppet, glädjen i att dela och att vara tillsammans och släpp aldrig förmågan att be om hjälp när den behövs. Håll fast vid modet att sätta ner foten, att säga nej när något inte känns rätt och lyssna till din kropp och ditt hjärta.


Det finns inte ord för den storheten och skönheten
i att vara och att veta.
Det finns inte ord i det oändligt svåra
som det faktiskt innebär att det är så.
Det finns inte ord för den självklarheten
i att bara finnas där, att helhjärtat ge
utan att kräva någonting tillbaka.


.

.

.

 (endel saker är bäst att behålla för sig själv, till dess de kan tas emot med öppnare sinne)

 

 

 

   

 

Nu är klockan långt över läggdags, och jag vill vara pigg imorgon!... Hur ska det gå :-p Stillat mitt skriva-läsa-ord begär som jag får ibland... kikat lite gamla texter när jag ändå var igång ^^

Sweet dreams... skriva eller inte skriva... vi får se hur det blir...

 

 

ANNONS
Av Johanna Widoff - 26 december 2013 12:33

Hoppas julen varit fylld av värme och glädje! Att ni varit omgivna av vänner och familj och bara mått bra!
Det har jag! Som tur är (då julen kändes ovanligt kort) har vi lite mera julmys nästa vecka när vi äntligen har hela familjen samlad <3

Har hunnit med att träffa båda delar av min släkt, med lite paket lotterier, God mat, julgodis av olika slag, glada skratt och mycket mys!

Har nog varit ganska snäll i år för tyckte jag fick så fina paket! :-)
Gladast var nog Felicia, och det är ju viktigast för mig i alla fall! Nöjd och glad fast det inte blev så många paket..... Än ;-)

Färgpennor klistermärken, ritblock och pyssel
Play doh lera och tillbehör
Små söta Pet shops med gungbräda transportbur mm
Kapplastavar :-)
Fint örngott
Prinsess yatzy och en kortlek (hjärter dam är så fin!)
Och det kanske bästa, en sparkcykel!
(passar liksom bättre än en pulka eller sånt..!)

Som tur var fanns plats, för det blev åka av! Gullehjärtat! <3 Felicia var så stolt och glad!! Jätte nöjd och tacksam med alla de fina sakerna. Det har bakats med leran, byggts och lekts.

Bjuder på lite (mobil) bilder så länge ;-)

Har dessutom passat på att köra en del, det går bra! :-) nu blir det en lång promenad i friska luften!

En av årets granar vi lägger och finner paket under ;-) (den tredje tror jag)

Finaste julprinsessan träffar tomten och väntar tålmodigt (!?) på julklappar ;-)

<3 kärlek <3 mina hjärtan

<3 så fina

Bästa "efter julen" myset tillsammans under en filt i soffan till en film

Av Johanna Widoff - 21 december 2013 22:48

Här var det glest... Livet rullar på och tillvaron fylls av både det ena och andra..
Julpyssel och stök, träning och promenader, tillsammans vara, matlagning, kramar och skratt. Vara med barnen, vara lite vuxen... Jobb och nytt jobb. Vanor som byts eller ändras, pussel och planering.

Det blir inte mycket dator tid och mobilen har jag inte alltid ork med.

Tänkte passa på nu i vinternatten mörker, när jag ändå sitter där jag sitter (i bilen påväg hem..)


Snabba kast.
I december nu har jag fått ett nytt/ett till jobb. Beroende på tidsomfattningen blir det att kombinera både landstings uska och personlig assistans. Hejja mig!!

Julklapparna och julstöket.
Nästan alla klappar är klara och inslagna. Några ska inte delas förrän mys julen till nyår så de kan pysslas med i mellandagarna. Fint! Tre sorters julgodis är bakat (mums!) fudge, rockyroad och fransk nougat, någon till hinner det nog bli då jag hittat så spännande recept!
Ska dessutom testa ett nytt bröd..
Rimmen är dessutom nästan färdig skrivna och det jag fick läst idag imponerade:-)
Skrivar takterna sitter i!

Hemma.
Julstök stjärnor ljus och gran!... Dessutom fyndat en hylla till badrummet som lyfte och blev så fint! Ytterligare plus är ljus hyllan Vi satt upp över badkaret för höjd mys faktor ;-)

Barnen <3 de bästa jag vet!
Mina go hjärtan som jag skulle gå genom eld och vatten för. Mitt hjärta svämmar överav kärlek för er. Jag svävar av stolthet och strålat av glädjen jag delar med er!!
Att bara få finnas till vid er sida, att dela era upptäckter och er utveckling... Att få ro om er, hålla om er och stötta eller ge er uppmuntran. Storheten i att glädjas med er och känslan ni visar över allt stort och smått i livet. Jag är så tacksam och ödmjuk så lycklig som får dela era liv!


God natt och trevlig helg!!! Ta det lugnt inför jul och stressa inte. Kom ihåg att det är inte gåvor summor eller presenter som värdet viktiga, utan att vi mår bra och får vara med de vi håller av!! Var rädd om varandra!

Kärlekarna.
Det är sådär så jag växer några centimeter! Som jag är stolt över våra fantastiska tjejer! Finaste barnen och mest enastående personerna! Så kloka snälla omtänksamma glada och hjälpsamma! <3

Du vet väl om att du är värdefull att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som Du <3

Hon och jag <3

Av Johanna Widoff - 4 december 2013 06:37

När alla ord man fattat bara försvinner... När man vill så mycket men tiden inte räcker till.

Jag vill jobba, utvecklas, förverkliga sig själv, bidra, vara behövd.
Jag vill vara Mamma (bonus-), förälder, med värme och kärlek, i närvaro, på äventyr. Med stöttning och uppmuntran, finnas till och stå vid sidan, hålla om, men inte för hårt.
Med starka rötter och hemmets trygghet, med friheten i vinden under vingarna och himlens alla möjligheter.

Jag vill älska och älskas, vara nära, skratta, mötas, diskutera, lära, nära...
Jag vill skapa och följa kreativitetens vågor, i färg och form, hårt och mjukt låta formas och växa fram.


Kan slukas av böcker och fastna i en annan värld. Får nog och vill inte ha någon annans ord, när mina egna far runt så mycket själv i virvlar och krumbukter.

Att först fånga orden likt en vacker melodi, för att sedan fastna i tystnaden. Drömmen om orden som en fängslande bild, en bokstaverad symfoni, balanserad smaksensation! Vill måla med mina ord, komponera! Vill smaksätta och beröra, likt en stilla bris, som en öm beröring. Stormande, men inte framfusigt, väcka någonting, och stilla...

Nu gryr snart en ny dag. Välkommen

Angel <3

Av Johanna Widoff - 29 november 2013 02:34

Julstjärnor lyser i våra fönster. Röda tomtar, snögubbslyktor, listor, pynt, skinka, must och choklad, snören, papper och paket... Snart börjar årets sista månad och nedräkningen mot julen. Omladdning och ytterligare nedräkning, för infirande av nya året, eller firande av gångna årets slut.?

Är glaset halvfullt eller halvtomt? Kanske kunde vi vara glada, tacksamma rentav, över att ens ha ett glas, med möjligheten att fylla eller tömma i den mån och utsträckning vi själva behagar.
Vad har du lärt dig under det gångna året? Vad har du bidragit med? Vilka har du berört?
Hur skulle du beskriva ditt år och vad vill du göra av det kommande?
"Sikta mot månen, missar du, landar du ändå bland stjärnorna!"

Man behöver inte djup analysera, men reflektion är bra! Lära känna sina styrkor och svagheter, ta reda på rädslor och finna acceptans. Vara i känslan, släppa den och gå vidare. Utveckla sina styrkor och bearbeta det man känner sig mogen för. Ta nya steg, finna nya stigar.


Jag har haft ett bra år. Ett starkt år. Jag har också varit svag, skör, med tvivel, tårar och som det känts, livets orättvisor. I år har jag lärt känna mig själv än mer, jobbat med svagheter, med styrkor. Funnit acceptans, funnit mycket glädje. Varit upprymd av tacksamhet.
I år har jag gjort val, tagit ställning. Tagit ansvar, prioriterat.
Fullgjort utbildningen. Fått jobb. Jobbat och utvecklats, i såväl tankar som säkerhet och kunskaper.
Så mycket, så lite, och ändå så mycket mer!


Jag ger inga löften. Men jag sätter upp mål! Jag fortsätter drömma, hoppas och längta!
Det kommande året vill jag fortsätta utvecklas, göra bra prioriteringar och hålla en positivt inställning till livet. Jag vill se på andra, med godhet och ett leende, ge det till de som inte har (ett leende).
Jag vill utveckla mina intressen och skapa nya möten, umgås mer socialt!

Det skulle göra mig gott att hålla fast vid träning och hälsotänk, breda ut detta ytterligare.
Skulle också mycket gärna hålla fast vid skrivandet, jobbandet och överväga de olika möjligheterna till en ny studieperiod och vad det kan leda till. Inom vilket eller vilka områden står också kvar för övervägande.
Jag vill våga mer, säga ja, prova nya saker. Även säga nej, när jag varken vill eller orkar. Vara ärlig med mig själv, lyssna på hjärtat.


Resor, KÄRLEK, möjligheter, närhet, FAMILJEN, jaget. Träning, vila, böcker och läsning, gemenskap, SKRATT, solsken och regn. Med utbredda vingar och fötterna på marken.
Mitt i livet, i närvaro!

Berätta varje dag för dig själv, Hur fantastiskt vacker du är!! Ibland kan det vara svårt att tro på, säg det ändå och väx i vetskapen om det.

Jag älskar foton och bilder. Jag älskar minnen och tanken på förevigande... Jag älskar beskrivande ord och känslobilder. Jag skulle kunna bildbomba allt(id). Men lägger band på mig, stannar upp och njuter i stunden. Fotar mindre ibland. Sparar i hjärtat.
Skulle kunna klä väggar i foton, göra bokhyllor med album. Titta. Le. Minnas och återuppleva. Vill dessutom gärna dela med mig, belysa de små skönheterna i livet. Glädjen.

Av Johanna Widoff - 28 november 2013 03:18

Har hittat en bok, till. En som verkligen känns och märks på något sätt. En som är sådär liten och stor, enkel och märkvärdig. En som berör livet. Älskar sådana böcker, det händer något inombords när man läser.


Snön är borta. Varmaste temperaturen på 100 år (den här tiden på året) eller vad han sa på vädret. Är det vad vi gjort vår natur? Är det vad vi gör mot oss själv? Är det vad vi vill efterlämna till våta barn och deras barn?!...
Rom byggdes inte på en dag, men människan är himla snabb att plöja och riva, förinta och förstöra. Med vad, tanke på.. Sig själv?! Hur länge kan man gå på i "samma hjulspår" innan man kör i diket?
Ingen kan göra allt, men ALLA KAN GÖRA NÅGOT!!
källsortera så mycket du kan. Välj närodlat och så fördelaktiga varor som möjligt. Åk kollektivt, eller var rädd om även dig själv och involvera vardagsmotion i ditt liv!!
Välj vad du köper, köp inte mer än du behöver och återanvänd gärna, ge bort det som är bra, byt eller köp begagnat det som går!

Alla kan förändra världen.


Jag tänker på boken jag ska skriva. På vad jag vill förmedla, lämna vidare. På vad och hur man berör människor, på vad som är viktigt i livet. Jag tänker på alla de ord jag redan skrivit, på vad jag vet rört om och berört. Livets dystra små gråa hörn, all den ljusa salighet det kan stråla av.

Felicia vill också vara storasyster, hon vill ha en bebis att ta hand om. Att bestämma över... Jag längtar efter hela härligheten, att bära och föda, uppfyllas av det storslagna mirakel som livet är. Jag räds, för hur ska kärleken räcka till.. Hur ska tiden rymmas och.. Samtidigt vet jag, att allt faller på plats när det är tid för det. För det är så det är. Vi längtar...

Man vänjer sig vid olika saker, anpassar sig, går in i mönster, eller något åt det hållet. Man gör det som krävs, det man måste eller vad som förväntas. Eller så finner man ett sätt att göra det till någonting man vill och mår bra av.
Om man egentligen behöver tre ben att stå på för att tillvaron ska vara stabil för att stå säkert. Om två ben inte räcker, för i de fall ett slås undan av bara två, blir livet så väldigt svajigt och svårframkomligt. Tre ben att stå stadigt på. (vilket jag läst i boken och vill ta vidare och "smaka" mer på).
Familjen. Arbetet. Vännerna.

Familjen, kärnan, kärleken och tryggheten, stödet, tilliten och närheten...
Arbetet, där drömmar uppfylls, personen bekräftas, man åstadkommer, påverkar, behövs! Man behöver vara behövd! Man skapar något och ja.. Bidrar och känslan av arbete är uppfyllande på något sätt... Meningsfullt, meningsfullhet.
Vännerna, en av ringarna på vattenytan, där man kan leva ut, finna stöd uppskattning, glädje och tillgodose fler delar av jaget, utvecklas och mötas, berikas.

Slås ett ben ut, skadas eller omöjligt kan stödjas, kan man ändå stå och ta sig fram på de två andra.
Hur låter det??

Jobbnätter går bra. Har hittat flowet på något sätt, liksom sömnen på dagen är bättre! Om det är mörkare och därför, eller för att jag lyckats ställa om kroppen/ något åt det hållet så den sover för att den måste... Gillar dock inte tröttheten jag upplever till följd. Längtar till ledig dag, utan måsten eller planer, bara vara där inte ens lite mjölk behöver handlas.
Jag vill gå skogs promenader. Jag vill låta kreativiteten flöda och bara skapa för det kliar i fingrarna av skapar lust! Jag vill slå in julklappar och förbereda till glädje för familj och de närmaste som betyder så mycket...
Jag vill träna. Några dagars vila för kroppenvar behövligt och de små symtomen gav vika. Lyssna på kroppen!!!

Sov gott

Bästa myset <3

Älskar julstjärnor

Ny liten fin ljusstake :-)

Av Johanna Widoff - 27 november 2013 05:55

Från första stund med mitt hjärta i din hand. Ett stadigt tag med varma små händer runt mitt finger. Din ljuvliga doft, små underbara fötter och strålande bruna ögon. Från första stund så högt och innerligt älskad. Efterlängtad, välkomnad.

Älskade du. Så många gånger jag försökt ge ord, beskriva och anteckna, livets små mirakel och hela himlens kärlek. Hur stjärnor lyser i dina ögon och ängla klockor klingar i ditt skratt. Hur ett barns nyfikna visdom sträcker genom tid och rum.
Hur ett mamma hjärta växer och går i bitar, allt på samma gång, bultar av glädjande kärlek, men värker av oro och rädslor.

Älskade du. Med en blick, ett ord. Med ditt skratt och den strålande person som du är, berör du. Vackra barn, älskade du.
Jag är så glad att du med sådan självsäkerhet känner dig älskad och vet att du är den vi alla är rädd om.
Jag är så stolt över all den trygghet och glädje som du utstrålar, att genom din försiktighet skiner styrka. Att dina handlingar osar kärlek och generositet.

Mamma hjärtat bubblar och svämmar över när du kastar dig om halsen på mig och borrar in dig tätt intill.. När tänderna ska borstas, när du skulle klä dig, eller andra stunder du bara vill vara extra nära.
När du morgon eller kväll ser mig djupt i ögonen och stryker min kind så ömt med din mjuka hand, och säger med sådan röst, precis som jag nästan sagt till dig, Hur mycket du älskar mig, eller hur jag är din bästa mamma som Du kan ha, eller så plockar du ihop andra små fina ord, som bara kan bli så fint som när du säger det.

Alla sångtexter som så vackert beskriver sådan kärlek, sådan vilja att beskydda... Detär svårt att ge ord, till något av livets allra största!

Felicia, Du är den vackraste jag vet! All den glädje jag får dela med dig, känna för dig, lyser starkare än solen. All den kärleken når högre och längre än himlens alla stjärnor.

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Familia Omnia Mea     med Blogkeen
Följ Familia Omnia Mea     med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se