Familia Omnia Mea

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Johanna Widoff - 14 november 2013 02:37

Kanelknäcke är gott att knapra på! Har du inte smakat, gör det! Gott som det är, eller med pålägg. ;-)

Tänker ganska mycket på vad man tänker på. Vad vi väljer att bära för tankar, vad vi sparar, vad vi upprepar eller ältar, det som glöms bort, eller saker vi lyckas komma ihåg men inte förstår värdet i att behålla... Funderar över hur mina tankar påverkar mitt mående, hur jag genom att välja tankar, formar mitt sätt att se, på mig själv, andra, en händelse eller livet självt i både stort och smått. För visst påverkar det i allra högsta grad!
De dagar jag väljer att klamra fast vid en negativ tanke, de gånger jag håller kvar vid något jag blev missnöjd med.. De dagarna blir helt enkelt mera grå-bruna. Medan dagarna jag förmår släppa saker som inte hinns med, en öm tå eller uteblivet, vad det nu kan vara, blir så mycket bättre!

Det är detsamma i relationer med andra. Väljer jag att fokusera på, tillexempel att jag inte alls gillar en persons sätt att sköta något på, kommer jag mer troligt reagera negativt även om denne gör något bra. Väljer jag att fokusera på en persons "skönhetsfel", kommer jag missa det vackra. Väljer jag att enbart tänka på gången när vi gick i klinch, är det högst sannolikt att vi blir osams och missförstår varandra, igen!! Istället för om jag väljer att släppa det, gå vidare och tänka något gott, kommer jag uppleva någonting positivt nästa gång. Våra tankar drar åt sig det vi tänker på. Attraktionskraft!!

Tänk gott och gott ska komma till dig!
Tänk att du klarar det och du kommer mera troligt att göra det. Tänk gott om andra och de ska visa dig sina goda sidor! För, helt ärligt, det du tänker på speglas i ditt sätt att vara och göra, vilket i sin tur reflekteras emot dig i den du möter. Ganska bra tänkt.

På så sätt kan man faktiskt få så mycket mer, och på något sätt, genom att "ändra sig själv" (åtminstone i tanke) även ändra andra. Finurligt!

ANNONS
Av Johanna Widoff - 12 november 2013 05:45

Vad brinner du för? Var finner du din motivation? Vad triggar och peppar dig?

Eftersom det är så individuellt vad man har som morot och drivkraft är det viktigt att stanna upp och se till sig själv! Inte bara stressa på i någon annans fotspår eller ta något som låter bra, för det håller ju inte i längden. Och din hälsa är ett långtids projekt, något pågående, något fortlöpande för att det ska hålla i sig.

För mig har det aldrig handlat om vikt, förutom när jag tvunget skulle gå upp mot en friskare kropp då. Har aldrig haft våg hemma och väger mig väldigt sällan. Det är inget mått jag vill gå efter för det säger liksom inget om hur jag mår, knappt hur jag ser ut heller.
Känsla, klädstorlek och måttband tycker jag är bättre i så fall. Men återigen, man måste hitta din motivation. Vill jag komma i något visst plagg, klara av att genomföra en speciell tävling, orka något visst jag inte mäktar med idag eller helt enkelt ändra livsstil för att må allmänt bättre. För några kommer det vara en resa mot en målvikt. Alla har olika utgångspunkt, olika bagage.

Utan motivation eller mål är det svårt att veta vart man ska Och vilka redskap som behövs för att ta dig dit.

Jag gillar blandad kompott, läsning och massor av inspiration och kunskap så det rinner över, men då kommer man också till det kanske svåra, man måste sålla och välja vad man tror på också.
Enbart med hjälp av kosten kan man komma långt! Men träningen och VILAN är så klart viktig den med. Gör med glädje, så kommer du ännu längre, varför lagom är bäst att börja med. Att inte mäta sig mot andra utan bara utgå ifrån sig själv. Börjar man på "noll" kan man bara gå uppåt från det och då räknas alla framsteg! Sätt inte för stora krav i början, utan glädjs åt varje steg i rätt riktning.

Det är spännande att se hur vi går igång på olika saker. Tyngdlyftning, löpning, extremsporter, pass av olika slag, ute eller inne...

Saker tåls att upprepa innan de fastnar. Bara en sådan sak som att äta för att det råkar finnas hemma, för att man blir bjuden eller ta en två tre extra, bara för art det ändå ligger där på bordet/i skåpet. Istället för att stå tillbaka och känna efter om man faktiskt är sugen, om jag faktiskt vill ha den, just nu. Jag har kommit på mig själv ibland nu med att faktiskt avstå. Jag är inte sugen. Vill faktiskt inte ha, väljer hellre något annat. Det känns för himla bra att göra det valet, för min skull!

Familjen har godis stop nu. På prov fram till jul med tanken att fortsätta. Egentligen baraen onödig onyttig utgift, som egentligen inte smakar så gott och inte heller tillför något. Till jul får vi baka hemmagjort, för vi älskar att baka och vara i köket, men då blir det en gemensam sak av det. (sen trycker man ju inte en påse hemmabakad utan tar lite till en fika stund någon gång).
Hejja familjen!! Tror inte ens vi saknar det, väljer goda frukter och myser på annat sätt istället, jag blir så himla stolt över tjejerna!! (jag har aldrig varit godis fantast ändå).

I alla fall, motivation. Passion. Driv och målmedvetenhet. När jag kommer igång med träningen och väcker känslan i kroppen igen. (jo för ibland kommer livet, orken eller saker emellan, och ibland behöver man skylla på det eller ladda om för nya krafttag). Då följer kosten med på köpet, för mig. Jag blir mindre sugen, jag gör bättre val för mig och mår i stort mycket bättre hela jag.

Jag blir gladare. Starkare. Jag blir mer positiv. Jag får bättre tålamod och sover bättre. Jag blir en bättre förälder och medmänniska. Och det är vars lite av allt positivt som blir och märks även på lång sikt.

Nu börjar det kännas som natt svammel och blir bättre att sluta. Snart är det morgon på riktigt och jag får åka hem. Hoppas celciusen inte stressat igång kroppen för mycket.. Den blev lite senare än vanligt så får se. Sist lyckades jag sova fyra timmar i sträck, sen blev jag väckt och skulle upp ändå... <3 Hhoppas nu på en natt till och då behövs sömnen. Skönt att börja veckan med två pass så är jag halvvägs mot något "bra" ;-) snart jul och annat kul, vad jag än tycker om det så måste man ju ha pengar!!
Trivs i alla fall bara bättre och bättre :-)

Tjingeling

ANNONS
Av Johanna Widoff - 5 november 2013 02:04

Det pirrar av snö och jul längtan, för jo, nu vill jag ha knarrande snö och en glittrande vintervärld. Det är så grått och mörkt nu när löven fallit och allt är sådär grå brunt... Jag längtar till julpynt och pyssel, bak och dofterna som sprids. Förväntningarna, hemlisar och förberedelser. Planeringen och julklapps inköpen.
Extra mycket hjärta och omtanke i år. Kluraro ch funderar. .. Att ge till de man älskar och bryr sig om, dela deras glädje.

Jag vill ut i pulkabacken, bygga snögubbar och åka skidor! Värma oss med varmchoklad och ljus som lyser upp i tillvaron. Krypa upp tätt intill varandra och bara vara i stunden. <3

Måndag och ny vecka. Kommit på att de utlovade bilderna uteblivit... Men det kanske ordnas i efterhand...
Veckan började bra, Felicia börjar morgnarna med stök i sängen och skön sång, ungefär två rader som går på repeat, ganska högt (det ska ju höras ordentligt?!), ganska för tidigt och tillräckligt länge för att man ska bli lite små knäpp och rörd på samma gång över engagemanget och hängivenheten. Hon går verkligen in för det! <3 det är i alla fall kanske tre olika sånger hon byter mellan, men kanske två tre rader av dessa som upprepas med en knorr egen tolkning. MammaHjärtat blir allt varmt ändå!

Sång och skratt mot dagis som avslutades med kram och gos kalas före promenad och hemma träning. Hejja!
Lite tråkigt ibland att hoppa runt hemma, men musiken hjälper! Skulle vilja gymma gå på pass eller simma ibland! Men hemma träning är bra, lite svårare ibland med motivationen bara :-/ pepp pepp pepp! Älskar känslan efter, ta ut kroppen, känna styrkan!

Nu jobb natt. Kroppen gillar det inte men det går riktigt bra att vara vaken ändå! Dock jobbigt att rubba dygnsrytmen så :-/

Idag har jag skrattat njutit och känt en värme långt in i själen. Det finns saker som säger mer än ord. Handlingar som berör och stunder som tar en till stjärnorna<3

Drömmar om framtiden... Att vara i nuet... Njuta av stunden... Lära av det som varit...

Fläktsystemet eller vad det är surrar som bara den i det här rummet, jobbigt för man blir rätt trött i huvudet av det. Vill ha något att läsa, sådär lätt men fängslande, som inte kräver så mycket men ändå berör... Haha vadå kräsen?

Felicia ville bara vara med mig på kvällen när det var sov dags. Det är skönt att kunna vara hemma vid nattningen. Vissa stunder är extra viktiga känns det som. Jag skulle visserligen vilja ha vara och göra allt. Samtidigt som det gångerna jag är hemma själv verkligen kan uppskatta det. När jag jobbar natt kan jag ju vara med både på morgonen och kvällen! Samtidigt blir jag ju lite knäpp av det - behöver verkligen lära mig sova på dagen! :-/

Får se hur jag mår när det blir morgon, om jag orkar leka "Pt" en stund före sängen.. Kanske får mig att sova bättre, värt att prova i alla fall!

Sov gott och på återseende ;-)

Av Johanna Widoff - 31 oktober 2013 04:46

För att bjuda på lite glädje och värme bland funderingar och höst kyla...


Nu börjar det kännas att natten går mot sitt slut och morgonen sakta närmar sig.
Det känns. Så jag har svamlat färdigt för nu.

Hoppas ni sovit gott i natt.

Happy Halloween?! ;-)

Kompisar <3 klok, stolt, trygg, glad och modig flicka! (mamman delar både stoltheten och glädjen!) Det är så fascinerande att se och dela..

Av Johanna Widoff - 26 oktober 2013 23:06

Det finns så mycket jag vill säga, det är så mycket jag vill ge. Hålla om dig, vara nära, se dig skratta och le! Det finns så många frågor och jag vill ge dig svar, men när jag inte kan får vi söka det tillsammans. Jag vill i allt jag gör visa omtanke och vägledning, stärka er och skapa utrymme att växa. Samtidigt får ni inte bli stora så fort, det är ju så härligt att få finnas och ta hand om er. Tiden går så fort och ni växer upp så snabbt.
I varje dag finns nytt att uppleva och lära. Jag älskar att se er glädje och dela livet med er! Stöttas och uppmuntra där det kan behövas. Stanna kvar, vänta eller bara vara vid sidan av ibland. Ett vaksamt öga, ett öra på spänn. Ett hjärta då till brädden fyllt, att det lätt hänt svämmar över...
Avväga tider för förmaningar och tröst. När det är bäst att bara finnas och lyssna. Eller där de rätta orden behövs.
Högst älskade barn. Om du bara visste hur älskad du är!!

Det är så mycket jag vill säga, så många gånger jag njuter av att bara finnas för att lyssna på dig. Att dela din glädje är himmelskt! Att bära din oro din sorg och de gånger du hat ont är hjärtskärande. Men det är livet. Liksom solsken och regn, det sliter och drar i oss, likväl gör det oss starja och får oss att växa och utvecklas.

Du strålande Lilla stjärna, om du bara visste hur enastående du är, alldeles unik och fantastisk, för att du är du!
Då speciell och värdefull för mig. Om du kunde se dig själv genom mina ögon och jag fick se värden genom dona ibland.
Tack för allt jag får dela och uppleva med dig. Det gör mig rik och saligt lycklig!


Ibland är jag orolig och fundersam. Att vara vuxen stor och förälder är inte alltid så lätt. Att vara barn och liten och på väg att växa upp är ibland lite svårt.
Man vill så väl och gör sitt bästa. Önskar och hoppas att det ska räcka... Med kärlek omtanke glädje närhet och gemenskap kommer man också väldigt långt. Tillåtelse, förståelse, respekt, acceptans, att lyssna och nu tappade jag bort mig lite :-/ (tröttis)

....
Våra vackra flickor. Systrar. Syskonkärlek. Systerskap, gemenskap, tjiv och tjafs, omtanke och skratt. Kramar och innerlighet, tillgivenhet. Saknad...

Så lika och så olika. Unika personligheter och individer. Olika viljor och behov, och samma.

# Trygghet, tillit, självklarhet, glädje, omtanke, närhet, försiktighet, mod, nyfiken, vilja, gemenskap, självinsikt, kärlek.

# Vänskap, skuld, osäker, glädje, frågor, närhet, omtanke, tillags, anpassning, kärlek, tuff, gemenskap, tvivel, vilja.


För trött för att få fatt på orden. Imorgon
Är en ny dag.
Idag var bra. Så bra. Jag är lyckligt lottad som har er i mitt liv!

Något som ibland behöver upprepas. Små vackra individer måste få utrymme att växa känna och lära sig utifrån sig själva och ta reda på just vad de själva tycker tänker och känner - och visas respekt för det!

Av Johanna Widoff - 23 oktober 2013 04:29

...till din egen lycka!!

Bra läsning. Celcius citron lime. Längtan hem till varma kramar och älsklingarna skratt och närhet.

Ibland vill jag bara stanna tiden. Jag vill stanna där och nu för alltid. Vara där och då, med er, med dig, för då är jag som mest lycklig. Du är så speciell och viktig för mig. Vetskapen om oss, att dela, växa och uppleva tillsammans.
Jag är så lyckligt lottad som fått livet berikat av så enastående barn. Fantastiska kloka flickor, som lärt och lär mig så mycket. Vara tillsammans med er är underbart.

Ibland blir jag så rörd till tårar av all den kärlek mitt hjärta bär för er. All den stolthet över era framsteg. All den glädje jag får dela med er, när ni så stolt och glatt upptäcker era förmågor eller små stora saker i livet. När jag får känna er trygghet och kärlek, när jag får hålla om, trösta och stötta er att ta nya steg på okänd mark.

Det är inte alltid lätt att vara liten och växa upp, testa sina vingar och finna nya marker. Det är inte alltid så lätt att vara stor, med all den oro och välmening, med alla rädslor och svaren man inte alltid har, frågorna om det man inte vet.
Men tillsammans klarar vi det. Sida vid sida är vi starka. Det vi bygger upp, de band Vi knyter och den kärlek Vi ger.
Ni är de mest enastående personer, unika, värdefulla och oändligt viktiga, precis som ni är! Älskade hjärtan och största skatter!

Av Johanna Widoff - 17 oktober 2013 03:42

I natt skriver jag på papper. Pennan vill det i min hand. Efter en lugn och mysig, kravlös dag med den vackraste jag vet. Bara för att jag fått låna dig, bara för att du är min en liten stund, för att just nu är det du och jag i vår egen lilla värld. Här kan vi resa och skapa vad vi vill, här kan vi vara just som vi är, drömma och leka, upptäcka världen och gå på äventyr.

Dina sår kan jag blåsa på och plåstra om, har du ont, blir du ledsen eller rädd kan jag hålla dig tätt intill mig, stryka din kind, ditt hår och viska mjuka ord till dig. När du är glad kan jag skratta med dig, glädjas med dig över framsteg och upptäckter. Uppmuntra dig till nya lärdomar och steg i livet. Det är inte bara jag som ska visa och lära dig, för tänk att du vet och förstår så mycket om livet, kom ihåg det, bär med dig det. För jag lär mig så mycket med dig.

I natt ville jag skriva, bara för mig. För alla tankar är inte tänkta att delas med andra, inte innan de mognat eller övervägts. Några saker ska behållas som de är.

Frågor som behöver ställas. Svar som borde ges. Tankar som vill luftas och meningar som ska få ord.
Saker som ligger och gror växer sig ofta större än det borde. Missförstånd som inte reds ut, slutar ofta i hemskt trassel. Sår som inte får läka växer irriterat...


När du skrattar blommar min själ. När du kramar mig svävar jag. När du håller min hand är jag starkast. Världen är vacker när vi ser den tillsammans.



Så härligt det är att svamla i nattens stilla mörker.

Av Johanna Widoff - 14 oktober 2013 23:13

Det finns dagar som känns sådär ofantligt bra, sådär bra så man inte tror att det är sant att man får vara så lycklig. Sen finns det andra dagar också så klart.. Dagar där det liksom bara blir fel, Hur man än vänder och vrider på sig. Men de dagarna behöver man ju nödvändigtvis inte fokusera så mycket på, om man inte fint nog tyckte att man kunde lära sig någonting av det.

Hösten har varit lång, varm och sprakande vacker tycker jag. Länge har man klarat sig utan direkt mycket kläder, solen har fortsatt värma och trädens alla färger har strålat vackrare än någonsin. Vi har tagit tillvara på detta och varit ute mycket, njutit, skrattat, lekt och busat mycket. Så gör vi, så är vi helt enkelt. Jag tycker det är viktigt att visa barnen att det är okej att vara barn, på alla sätt man är barn på. Med lek skratt frågor kladd och utan oro och annat grått, det finns det nog av senare i livet!

När man har barn, när man är förälder och när man är barn, så vill man ju ofta (och gärna) så mycket. Man vill väl, man vill göra, ge, ha, dela, få, vara... Och det ska vara rättvist också. Men vad är rättvist, egentligen? För vi är ju så olika. Vi är i olika åldrar, tycker om olika saker, har olika tankar om vad som är viktigt och behöver olika saker. Att man får lika många jordgubbar eller chokladbitar, det kan för all del vara väst för husfriden, man ska inte äta allt gott själv! Men sen... För visst är det så att du och jag oftast inte behöver samma sak?!

När man har barn är detta en svår fråga. En har vuxit och behöver en ny vinterjacka, den andra fick kängor föras veckan för hen behövde det. Någon älskar att bada och den andra sitter helst och pysslar, tillexempel.

Jag tror på att visa hur mycket man älskar någon och att kärleken man ger är lika mycket värd, eftersom barnen är det. Men ibland behöver maner för att få lika mycket (hörde det någonstans o det lät så fint).

Innan jag blev mamma fick jag prova på att vara förälder. Jag känner mig så lyckligt lottad som fick en bonusdotter, en flicka som tog mitt hjärta med storm och är så viktig och betydelsefull för mig. Hon lärde mig ju en hel massa tills jag fick bli mamma! Men hon tycker ju att hon hade mig först! Att vår egentid är viktig, och det tycker jag med!
Nu är det så att vi bara har henne hemma varannan vecka, vilket ju också är orättvist, för båda flickorna. Att ha två hem, eller ett, att fira en jul, eller flera. Liksom med kalas, garderober och ja, det är som med mycket både på gott och ont. Man kan inte få allt samtidigt heller och får i några situationer hjälpas åt att fokusera på det positiva.

Jag skulle ljuga om jag inte sa att jag njuter och myser fullt ut av egentligen med min dotter varannan vecka. Bara vara vi två, mysa vara och göra på vårt sätt, som vi kan. Enkelheten, ömheten närheten, glädjen och allt som vi delar. Min kloka varma omtänksamma flicka som växer fortare än jag ibland hinner med!
Mot tomheten, saknaden efter och ibland skuldkänslor för bonusdotter som då inte är hemma... Ibland har jag inte känner att jag kan åka på roligheter med bara min dotter, för då är ju inte stora flickan med, hon missar... Det är ju ingens fel att det är så, och varken min dotter eller jag kan ju avstå jämt, för det är ju klart att stor tjejen får göra saker i sitt andra hem också, som min lilla flicka då inte är med på. Men ändå, så svårt i och med att systrarna är så tighta och ju vill vara med båda två!

Man behöver olika saker, ibland på olika sätt, utifrån där man är just nu. Det är viktigare att vara lyhörd i det, se individen, personen och möta behovet och känslan. För livet är ju inte rättvist. Men det är alldeles lika orättvist! :-)

Det är sådana gånger jag är så glad att vi har den närheten till varandra, öppenheten och känslan för varandra. Alla ska ju få kunna vara med. På sitt sätt. Alla ska få så många kramar den vill, slippa kramas när den inte vill. Det är viktigt!
Så som det värmer när jag får höra att jag är viktig, eller ens inte göra det, men känna!

Idag glömde Felicia först att hon ju ville att jag skulle läsa och lägga henne, efter att hin glatt och ömt bäddat ner mig i soffan och trippar iväg med sin pappa... Så kom hon och hämtade mig, hand i hand. En varm hand mot min kind och små mjuka armar runt min hals. Killigt men mjukt hår mot min näsa och glittrande busiga ögon. "mamma du är den bästa för mig!"

Jag ser kärlek skönhet och glädje överallt, jag väljer att se det så...

Presentation


Öppna ditt hjärta och följ dina drömmar!


Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Familia Omnia Mea     med Blogkeen
Följ Familia Omnia Mea     med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se